Till skillnad från alla andra - verkar det som - blev jag lätt uttråkad då jag såg Hobbit 2 (gäller även Hobbit 1 samt, misstänker jag, Hobbit 3 ...). Det finns givetvis moment då handlingsutvecklingen känns helt öppen och spänningen är på topp, men: på ett överordnat plan finns det en dramaturgisk och innehållslig förutsägbarhet som blir lite för mycket för mig. Detta kan, erkänner jag, låta väldigt pösigt, men: de cykliskt, ständigt återkommande vädjanden till engagemang i en mytologi som jag inte bryr mig om, förebådanden av (ännu!) ett mörker som "brett ut sig i de norra skogarna" (eller dylikt), skildringar av nya (!) monster (fastän imponerande), dröööööjande ödesmättade blickar huvudpersonerna emellan, ja, hur många timmar förväntas jag älska detta, undrar jag? Jag uthärdade ju Sagan om Ringen också ... Den datoranimerade scenografin är imponerande - som i datorspel - men jag blir ändå inte överväldigad som det var tanken jag skulle bli utan snarare lite lätt snu