Birkebos bästa blogg

I dag tillkännagavs det att Danmarks väl nog störste musikant - "popper" eller spelman skulle han själv kalla sig - i modern tid har avlidit. Kim Larsen har producerat musik sedan nästan fem decennier tillbaka, och både hög och låg förenas i dag i sorgen över att han lämnat oss i en ålder av 72 år.  Jag har aldrig fått riktigt kläm på hur stor Kim Larsen egentligen varit i Sverige, men i Danmark är hans avtryck i det folkliga medvetandet gigantiskt, hos gammal som ung. Allt sedan det tidiga 70-talet då han ingick i gruppen Gasolin har hans texter och musik slagit an en sträng hos ofantligt många. Ett av hans soloalbum, Midt om natten (1983), såldes enkom i Danmark i mer än 600 000 exemplar, vilket alltså motsvarar att en tiondedel av befolkningen köpte denna vinylskiva.  Givet hans enorma betydelse är det inte förvånande att samtliga mediehus idag fokuserar på hans liv och gärning. Själv har jag precis för andra gången sett en dokumentär som gjordes 2015: Kim Larsen - fo

Jag har nu jobbat med Jessica Schiefauers roman  När hundarna kommer i en åk 1 under drygt två veckors tid. Detta är högpresterande elever som alla är duktiga läsare och som tycker om att samtala om och diskutera det vi läser. Vi har läst ett par kapitel inför varje lektion (en del lektionstid har använts för själva läsningen) och vi har sedan pratat oss igenom nästan hela boken tillsammans. Läsningen och samtalen har varit på flera nivåer. Varje svensklärare vet hur man leder sådana samtal, och det har varit kul även för mig, till stor del därför att eleverna själva varit så engagerade. Sedan anmäler sig frågan: Vad är nästa steget, och hur ska jag låta eleverna ytterligare redovisa vad de tagit till sig och lärt sig av detta arbetsmoment? Visst finns det ett stort värde i själva läsningen och samtalen i sig - men ändå? Prov, eller? Efter att ha vädrat frågan i facebookgruppen Svensklärarna och fått värdefulla tips av andra som jobbat med boken i sin undervisning (bland dessa

Emellanåt händer det. Man får en idé som (man inbillar sig) är så briljant att man blir alldeles glad och lycklig. Man kan till och med få svårt att somna på kvällen därför att man befinner sig i ett tillstånd av upprymdhet. Det hände alltså för mig här om dagen, och bakgrunden var följande. I en åk 2 på Ekonomiprogrammet har vi precis läst tre texter som på olika sätt behandlar temat hur ett gott liv och ett friskt samhälle ser ut. Vi ägnade en lektion åt varje text där fokus var på begrepp och företeelser som: narcissism(ens kultur), paradigmskiftet mellan kollektivism och individualism, "lyckoindustrin", paradoxen materiell välfärd vs psykisk ohälsa, synder och dygder (förr och nu). Texterna var följande: Niklas Ekdal: "Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen" Svend Brinkmann: "Sluta ändra å dig" "Stefan Einhorns sju nya dödssynder" Dessa är inga enkla texter, utan abstraktionsnivån är hög, resonemangen på en intellektuell