Ju mer jag hör och läser om hur en del engelska skolor i utsatta områden lyckats uppfinna sig själva på nytt så att de idag blivit rena framgångsskolor, ju mer nyfiken blir jag. Vad gör de som är så rätt? Första gången jag blev varse dessa skolor var när jag tillsammans med många många andra för drygt tre år sedan bänkade mig framför tv:n varje vecka under nästan två månaders tid för att följa den engelska dokumentären "Den övervakade skolan" (eng. "Educating Essex"). Sedan dess är det inte minst Åsa Melander som fått mig att tänka på detta igen och igen. Melander jobbade under 11 års tid med skolutveckling i Hackney, ett av dessa problemområdena i London, och är en engagerad twittrare och skribent, på sin blogg och i olika riksmedier. Idag skriver hon i GP: "Nu läggs grunden för framtidens skola" . En av mina kolleger på den gymnasieskola där jag själv arbetar i Trollhättan har bott i Hackney. Enligt henne är Kronogården, det område där många av vå...