Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Lärarliv i litteraturen - en recension

Jag bläddrar än en gång igenom boken jag håller i handen. Konstaterar att understrykningarna och marginalanteckningarna jag gjort under läsningens gång har blivit många. Erik Cardelús och Anna Cavallins Lärarliv i litteraturen  (2023) har bjudit på många insikter, reflektioner och välfunna formuleringar (och inte minst ett oräkneligt antal allitterationer, men mer om det nedan!). Jag är glad att jag läst den. Författarna konstaterar inledningsvis att ”[s]kolan är den viktigaste socialiserande institutionen utanför familjen, vår andra krets i livet” och hänvisar till statistik som gör gällande att 175 000 personer jobbar som lärare inom svenska skolan. Mot den bakgrunden har dom satt sig före att undersöka hur lärare gestaltas i skönlitteraturen. Tonvikten ligger på böcker från 1992 och framåt och är mestadels svenska verk. I syfte att belysa förändringar i tiden och kulturen görs dock jämförelser även med äldre litteratur, såväl svensk (exempelvis Harry Martinssons Nässlorna blomma )

NPM - en själarnas suput

Den här låten skrev jag för några veckor sedan. Sedan är det ju semester och det ena och det andra. Men nu blev det alltså även av att jag fick spelat in den. Den heter  NPM - en själarnas suput  (klicka!) och är en satirisk uppgörelse med den styrningsform som är dominerande inom offentlig sektor: New Public Management. Det var kul att skriva den och jag hoppas det blir lika kul att lyssna till den för andra. Fram för allt har den ett ärende som jag önskar når fram. Det finns en frestelse att skriva en text som förklarar låten, fast den tänker jag inte ge efter för nu. Förmodligen är det ändå så att den som förstår förstår.  Jag är NPM och jag älskar SKA   jag är kugghjulsingenjör siffermanipulatör   jag' demoninstruktör och jag vet att jag är bäst Det är jag som drar i trådarna Kvotient och percentiler det' ett språk jag förstår   siffror staplar och excel det är sanning som förslår Pavlovs hundar dom blev tämjda även mänskor lär sig snabbt    för att gör' en omelett det

New Horizon

Precis i början av sommarlovet roade jag mig med ett skriva några låtar. Det var kul. I ärlighetens namn finns det inte underlag för arenarock här så The Boss behöver inte känna sig hotad. Men. Det var som sagt kul att göra det!  Första låten finns här och heter  New Horizon .  När jag skrev låten hade jag mina elever i tankarna: mina tidigare och mina blivande elever - och för den delen alla andra också som kan känna igen sig själva i "Kim".  Det är mycket som kan dra i oss och visst kan man tappa fotfästet ibland. Att vara människa är det största som finns och som sådant även det svåraste som finns. Då kan läsningen hjälpa oss att hitta rätt. En lärare och en bibliotekarie kan vara ett stöd och en vägvisare.   Texten: I’ve got a lot on my plate    it’s my parents it’s my date It’s my future it’s my fate    I fear my head will soon inflate   But then I talked to my teacher    He said “Kim, you’re a feature” wanna find a new horizon    find a key to your enigma? Lend your ear

Skolverket, lägg ner gymnasiearbetet!

  Sho, Skolverket! Det är vi igen på gymnasiet som har ett Chat GPT-relaterat ärende vi vill lyfta. Under våren har det tagit fart och ni har kommit med råd angående hur vi kan lägga upp vår undervisning så att risken för fusk kan minska. Bland annat tycker ni inte att vi ska betygsätta inlämningsuppgifter. Detta verkar ju klokt. Ändå var ni inte beredda att med relativt kort varsel ändra på konceptet vad gäller talen eleverna skulle hålla på nationella proven, så då fick vi ju försöka skademinimera så mycket det gick där. Nu anmäler sig en annan brännande fråga som vi lärare behöver svar på. En fråga som på sätt och vis är ännu större än den gällande talen men som på liknande sätt mynnar ut i en uppmaning från vår sida. Det gäller gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet var från början tänkt som att det skulle fungera som ett kvitto på att man klarat av en utbildning. Den som går på Byggprogrammet kan bygga en stuga, den som går på Elprogrammet kan göra en större elinstallation och den s

Chat GPT-sången

  Här om dagen höll en kollega med särskilt IT-ansvar och jag i en sittning för all personal på vår skola om Chat GPT. Huvudinslagen var dom grundläggande där vi berättade om vad det är för något, hur man upprättar ett konto samt demonstrerade hur man kan använda Chat GPT rent konkret. Vi tog så klart även upp fuskfrågan. Inga märkvärdigheter med andra ord men våra kolleger lyssnade intresserat, ställde frågor och flera berättade efteråt med ett leende att dom nu har upprättat ett konto själva. Min kollega och jag betonade, vilket man måste göra, att vi inte sitter inne med alla svaren själva - för det gör ju ingen. Det viktiga är att samtalet är i gång lokalt. På tal om samtal sprang två andra kolleger och jag spontant på varandra i korridoren för två månader sedan. Vi sprakade spontant om Chat GPT och hur det måhända kommer att påverka vår undervisning framöver? Nåväl, efter en stund konstaterade vi att vi hade lektioner som väntade varför vi fick gå vidare. Vårt samtal slutade eme

Skolan och media

En reporter från Dagens Nyheter ringde nu till morgon. Hon hade läst min artikel i Svenska Dagbladet om Chat GPT och undrade om jag ville vara med i ett större reportage angående detta? I så fall skulle dom komma till vår skola med fotograf här om ett tag? "Det är okej", sade jag med lite halvtrött röst (hade nyss vaknat ur min påsklovsslummer).  Hon lät lätt förvånad när hon frågade igen om jag skulle vilja detta? Jag fick upprepa mitt avmätta ”det är okej” och ”jag tycker ju det är bra att frågan kommer på tapeten”. Sedan förklarade jag att SVT ju var hos oss under tre dagar och filmade, att vi var med i Aktuellt, att en intervju med mig publicerades stort i Aftonbladet igår och att jag även var med i två olika radiokanaler igår där jag intervjuades. Hon började förstå varför jag inte initialt uttryckte en viss upprymdhet så som "man" kanske brukar göra när DN ringer och säger dom vill göra ett stort reportage med en. "Har SVT varit hos er?" Det visste h

K-dag om "farliga" texter

  Åter igen sammanträdde vi, 16 svensklärare på gymnasiet som intresserar oss för vilka texter, ord och ämnesområden som kan betraktas som ”farliga”, till och med tabu, i vår tid samt hur vi ska förhålla oss till dom inom ramarna för vår undervisning. Senast vi träffades var i höstas och då var det med utgångspunkt bland annat i en debattartikel jag skrivit i Expressen . Jag försökte där skissa på ett förhållningssätt vi skulle kunna ha i vår undervisning till just sådant som kan riskera väcka anstöt och ge upphov till upplevelser av personlig kränkning. Historien vittnar om böcker och ord som stigmatiserats och ansetts just ”farliga”. Hur ska vi göra? Inför denna k-dag hade vi intervjuat cirka 50 elever från fyra olika skolor (tre ungdomsgymnasier och en vuxenutbildning) för att ta reda på vad dom tycker i den här frågan. Inför intervjuerna hade vi presenterat en lista med frågor som vi skulle komma att ställa. Nu hade vi en förmiddag då vi delade dessa utsagor och berättelser med v

Debate: Freedom of speech in social media

 So, what should be our society’s appropriate answer to Andrew Tate and all the rest who benefit from a – what it appears – somewhat unguarded internet with all its dark places and untamed algorithms? In today’s debate in Mek21b this issue was addressed in an engaged yet friendly manner. All students had been divided into smaller groups and had time to elaborate a given stance: half were assigned to defend “more censorship and more cancelling” while the other half had to find arguments in favour of less censorship and unmitigated freedom of speech. Today, a lot was cast determining which two groups should meet in an open debate, leaving the rest of the class to become onlookers.  Given the complexity of the issue it was no surprise that both sides were able to present compelling arguments in favour of their given position. Some bad guys were brought to attention, such as Tate, Trump and Paludan, and no one can dismiss the influence people such as these exert not the least on childr

Ex på EK - besök av tidigare elever

Del 1 Idag var en särskilt bra dag. Vi fick nämligen besök av sex av våra "Ex", det vill säga tidigare EK-elever som gått hos oss. Som lärare kände vi oss mycket glada och till och med hedrade att dom ville avse tid för att göra detta.  Inför planeringen var vår förhoppning att deras berättelser, perspektiv och tips skulle kunna hjälpa våra nuvarande elever att orientera sig i tillvaron på både kort och längre sikt. Våra Ex i fråga var Alex Holm, Gustaf Björnberg, Sandra Hermansson, Mikaela Chamoun, Ali Bazzi och Omar Ahmed . Flera av dessa pluggar ekonomi på högskolan, fast med olika inriktningar på sina studier. En läser juridik på GU, en läser datorvetenskap och ytterligare en har valt en helt annorlunda väg så till vida att han jobbar som musikproducent både med egna låtar men även med beställningsjobb i projektform. Allt som allt blev det fyra träffar idag, först en sittning med samtliga våra åk 1:or (runt 80 personer vilket kan vara lite svårt att känna när man titt

"En runda till" - en hyllning till läraryrket

Mycket har sagts om Thomas Vinterbergs Oscarsvinnare från 2021. Men nu går den på SVTPLAY , och jag har precis sett den för andra gången. Man kan få för sig att ”Druk” (danska originaltiteln) enbart är en komedi, en banal ”typisk dansk” hyllning till alkoholen. Och visst förekommer det kopiösa mängder av starka drycker i många av scenerna. Fast det är här man inte ska gå fel, för filmen är verkligen så mycket mer än detta och handlar i själva verket inte alls om alkoholen i sig. Vad gäller det där med ”komedi” är även det i sig en banalisering av filmens tema och ärende. På Twitter skrev jag, så där fåordigt som man gör när man twittrar: ” Har precis sett "En runda till" för andra gången. Msk längtan efter transcendens, att bli levande, vänskapen, blicken för det kantstötta, sorgen o förlusten men också hoppet - o läraryrket inte minst - allt är bara så utmärkt o tom sublimt gestaltat. ” För så här är det ju: Poliserna har sina filmer, likaså sjukhuspersonalen, brandsold

En tänkt utredande uppsats

Mina elever ska skriva en utredande uppsats i Svenska 2 på gymnasiet. På samma gång läser vi just nu Störst av allt av Malin Persson Giolito. På frågan vad som ingår i en utredande uppsats tänkte jag att jag ju för skojs skull kunde konstruera en tänkt uppgift och sedan själv besvara den. Det går ju att plocka fram världens bästa instruktion men ännu bättre - eller åtminstone som ett komplement till instruktionen - kan det vara att modellera: Så här kan man göra! Vad innebär det att utreda en given fråga?  Hur bygger man upp en sådan text?  Hur formulerar man sig?  Den uppsats de själva ska skriva kommer att bygga på ett helt annat textmaterial än just romanen, men principen är den samma.  Tänkt uppgift: Diskutera i vilken utsträckning Djursholms allmänna gymnasium i Störst av allt kan sägas vara mer eller mindre integrerat eller segregerat. Gör konkreta hänvisningar till texten samt dra en rimlig slutsats. Skriv 600-800 ord.   Tänkt utredande uppsats: För ungefär hundra år sed

Influencers go Lilla Aktuellt

Efter att ha ägnat lektionstid åt att läsa, lyssna, prata och skriva om influencers och deras gärning på gott och ont får eleverna nu i uppgift att agera influencers själva. När jag skriver detta sitter de och jobbar med nedanstående uppgift. De flesta jobbar i grupper om 2-3 personer, några enstaka bad att få jobba själva. Vid lektionens början tittade vi först på ett kort program av Lilla Aktuellt. Jag tänkte vi behövde påminna oss själva om deras tilltal: att inte vara barnsliga utan förklara vad som faktiskt händer ute i världen. Det gäller att ta barnens frågor och funderingar på allvar. Enstaka ord som man misstänker kan vara okända för barnen förklarar man på ett smidigt sätt (i detta program som handlade om kriget i Ukraina förklarades orden ”sanktioner” och ”civila”). Detta är en mycket öppen uppgift och jag har inte ens angett hur långt deras program eller blogginlägg ska vara. Till ett par av grupperna sade jag att de ju kan göra 3 inlägg på tiktok ifall de vill, ett om v

Influencers - badfluence?

Redan förra året läste jag Badfluence? , skriven av journalisterna Julia Lundin och Yasmine Winberg. Undertiteln ”Makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier” antyder dess ärende vilket är att granska influencerbranschen. Det har alltid funnits människor som utövat ett inflytande på andra människor och påverkat allas våra beteenden och värderingar. Inget nytt under solen i det avseendet. Ändå ger det mening att tala om influencerbranschen som en numera central spelare i medielandskapet. I en tid då vem som helst kan starta en youtubekanal, en blogg, ett tiktok-, twitter- eller facebookkonto alldeles gratis har vanliga föreställningar om räckvidd och inflytande kastats om avsevärt. Inte minst får man syn på detta när man utifrån Lundins och Winbergs granskning anammar metoden "follow the money".  Vilka är då dessa influencers? Ja, inte är de en homogen skara med samma budskap, målgrupp och ambitioner. Men ska vi ändå kunna prata nyanserat om branschen behöver vi starta