Birkebos bästa blogg

Mina elever ska skriva en utredande uppsats i Svenska 2 på gymnasiet. På samma gång läser vi just nu Störst av allt av Malin Persson Giolito. På frågan vad som ingår i en utredande uppsats tänkte jag att jag ju för skojs skull kunde konstruera en tänkt uppgift och sedan själv besvara den. Det går ju att plocka fram världens bästa instruktion men ännu bättre - eller åtminstone som ett komplement till instruktionen - kan det vara att modellera: Så här kan man göra! Vad innebär det att utreda en given fråga?  Hur bygger man upp en sådan text?  Hur formulerar man sig?  Den uppsats de själva ska skriva kommer att bygga på ett helt annat textmaterial än just romanen, men principen är den samma.  Tänkt uppgift: Diskutera i vilken utsträckning Djursholms allmänna gymnasium i Störst av allt kan sägas vara mer eller mindre integrerat eller segregerat. Gör konkreta hänvisningar till texten samt dra en rimlig slutsats. Skriv 600-800 ord.   Tänkt utredande uppsats: För ungefär hundra år sed

Efter att ha ägnat lektionstid åt att läsa, lyssna, prata och skriva om influencers och deras gärning på gott och ont får eleverna nu i uppgift att agera influencers själva. När jag skriver detta sitter de och jobbar med nedanstående uppgift. De flesta jobbar i grupper om 2-3 personer, några enstaka bad att få jobba själva. Vid lektionens början tittade vi först på ett kort program av Lilla Aktuellt. Jag tänkte vi behövde påminna oss själva om deras tilltal: att inte vara barnsliga utan förklara vad som faktiskt händer ute i världen. Det gäller att ta barnens frågor och funderingar på allvar. Enstaka ord som man misstänker kan vara okända för barnen förklarar man på ett smidigt sätt (i detta program som handlade om kriget i Ukraina förklarades orden ”sanktioner” och ”civila”). Detta är en mycket öppen uppgift och jag har inte ens angett hur långt deras program eller blogginlägg ska vara. Till ett par av grupperna sade jag att de ju kan göra 3 inlägg på tiktok ifall de vill, ett om v

Redan förra året läste jag Badfluence? , skriven av journalisterna Julia Lundin och Yasmine Winberg. Undertiteln ”Makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier” antyder dess ärende vilket är att granska influencerbranschen. Det har alltid funnits människor som utövat ett inflytande på andra människor och påverkat allas våra beteenden och värderingar. Inget nytt under solen i det avseendet. Ändå ger det mening att tala om influencerbranschen som en numera central spelare i medielandskapet. I en tid då vem som helst kan starta en youtubekanal, en blogg, ett tiktok-, twitter- eller facebookkonto alldeles gratis har vanliga föreställningar om räckvidd och inflytande kastats om avsevärt. Inte minst får man syn på detta när man utifrån Lundins och Winbergs granskning anammar metoden "follow the money".  Vilka är då dessa influencers? Ja, inte är de en homogen skara med samma budskap, målgrupp och ambitioner. Men ska vi ändå kunna prata nyanserat om branschen behöver vi starta

  Vi jobbar just nu med Carol Dwecks ”growth mindset”. Och givet att ämnet ju handlar om vägen till lärande och utveckling genom att inte sky motstånd av olika slag blir det givetvis inte så lite metaperspektiv här,  Första lektionen hade jag förberett några frågor som jag tänkte att eleverna kunde svara på efter att vi tillsammans lyssnat till  CarolDwecks TED-talk  som hon höll inför en svensk publik (och därmed hade ett medvetet lite lägre taltempo). Jag trodde att eleverna skulle förstå henne rätt snabbt, fast det gjorde de helt klart inte. Vi tittade därför på det en gång till, denna gång med engelska subtitles. Detta var på första 1 timmeslektionen. Inför lektionen idag lyssnade jag själv på talet ytterligare en gång och skrev ner en lång rad nyckelord- och begrepp ur hennes framställning. Jag tänkte jag skulle ge dem ännu bättre förutsättningar att verkligen kunna ta till sig talet.  Vid början av lektionen idag delade jag således ut ett papper åt var och en med dessa ord och

  Flera skriver på Twitter att Svensklärargruppen är som en mellan- eller högstadieklass. "Och de har hand om era barn!". Själv kommenterar jag då så här: "Det är mkt blandat. Ungefär som här på Twitter. Verkligen inte sämre. Och många vill ju uppenbarligen ha det så: rallarsvingar och drama. "Tonen" har blivit ett skällsord. The irony of that." Alla vi svensklärare torde vara mer eller mindre bekanta med William Goldings klassiska Flugornas herre från 1951. Golding var tyngd av sin tids händelser och fann anledning att tvivla på mänsklighetens förmåga att tillsammans uthärda och hantera tillvarons existentiella utmaningar i alla dess former. Andra världskriget var inte långt borta och inom sig själv lär han ha känt igen en destruktiv åder. En antiberättelse till den äventyrliga Skattkammarön antog småningom form och berättelsen om hur hyggligheten (symboliserat av Ralph), civilisationen (symboliserat av Piggy) och finkulturen (Jack) visar sig kraftlös g

Efter tips av Anna Kaya har jag precis lyssnat till en föreläsning av Debra Myhill där hon skissar på vinsterna med explicit grammatikundervisning i skolan. Motivationen att titta på detta kom sig särskilt av att jag för närvarande håller på med grammatik i en Sv2-kurs. Frågan är alltid vad som är syftet med dessa studier och hur långt man ska gå? En antal lektioner har gått åt till att lägga en grund och där eleverna fått bekanta sig med terminologin, ex finita verb och adverbial. Myhill framhåller i sitt anförande vinsterna med att faktiskt använda den begreppsapparat som är knuten till grammatiken. Vi accepterar att det finns särskilda begreppsapparater inom många andra domäner - exempelvis retoriken eller litteraturanalysen - så varför inte också här?  Så ja, vi har pratat om ordklasser och satsdelar. Jag förstår att det blir mycket med preteritum, predikat och predikativ. På samma gång har jag sagt till mina elever att de kommer att förstå poängen med detta längre fram, och i mit

Vi lever i en övergångstid i skolan. Elever som känner av symptom ska ju stanna hemma och testa sig för covid-19. Detta innebär att det blir en del frånvaro av och till. Vilket i sin tur innebär att det kan bli lite svårt att upprätthålla kontinuitet i undervisningen.  Idag skulle vi enligt överenskommelse ha prov på upplysningen. Fast då kom ju inte alla, och ett par stycken av dem som kom hade tidigare missat en-två lektioner. Det finns inget färdigt svar på hur man löser sådant. Men själv har jag varit tydlig med vad vi ägnat oss åt (har bland annat bloggat om det här och här ). Idag efter provet kände jag mig dessutom inspirerad att spela in en genomgång i turbofart åt dem som kan behöva den här överblicken.  Det räcker givetvis inte att lyssna på den här genomgången för att klara provet, men det är ändå en bra draghjälp. Jag spelade in filmen via Google Meet.  Länken: https://drive.google.com/file/d/1GT2F5xpf2X_e8aisQHOpXoRe9ryfmeau/view?usp=sharing

Vad är bäst när man jobbar med en skönlitterär text i klassrummet, färdiga instuderingsfrågor eller egna frågor? Svaret är att det nog beror på ett flertal saker. Inte minst om man har lite ont om förberedelsetid kan det utan tvekan vara till stöd att få tillgång till ett färdigt paket med instuderingsfrågor. För oss alla - ny som gammal i yrket - kan det även betyda mycket att låta sig inspireras av tankar någon annan redan tänkt: en ingång till texten, olika tolkningsnycklar, etcetera. Det är givetvis omsonst att inbilla sig att ingen annan redan hunnit tänka djupt, länge och intressant kring en text som funnits länge. Man måste inte själv uppfinna hjulet varenda gång. Av detta följer att det inte går att onyanserat tala i termer av ”rätt” eller ”fel” tillvägagångssätt i litteraturundervisningen. För egen del vill jag emellertid mena att det finns en kungsväg som jag dessutom själv slog in på redan tidigt i min lärarkarriär. I min första klass – en årskurs etta på Handelsprogramm

Varför kan det vara berikande att jobba med Upplysningen i svenskundervisningen? Våra kursplaner stipulerar att vi ska ta upp litteratur från olika epoker och undersöka det reciproka påverkansförhållandet mellan författare och deras samtid. Fast det går ju inte att fördjupa sig i alla litterära epoker, så hur ska man välja? Här får man väl utgå ifrån sig själv. Hittar man som lärare en ingång till ett stoff som man tror på och kan känna sig inspirerad av är det nog inte så mycket att fundera vidare över. Det e bar å åk! Själv kör jag precis nu växelverkan mellan då-nu i hög grad. På dagens lektion följde vi upp gårdagens lektion då vi gick ifrån Voltaire till rapparen Yasin på 0,5 sekunder. Kopplingen dem emellan stavas systemkritik och till idag hade jag hunnit läsa på lite extra vad gäller årets kontroversiella Grammisvinnare (som numera får avtjäna ett arton månaders långs fängelsestraff). Fortfarande är jag dock inte helt säker på i hur hög grad hans texter handlar om systemkritik

Jag inbillar mig inte att jag är någon superföreläsare. Men det är kul att undervisa. Som idag: Jag inledde lektionen med att visa ett citat ur en debattartikel av Anita Goldman vilket jag visade på whiteboarden via projektorn. Vi läste högt citatet tillsammans och jag strök under några av nyckelorden. För varje nyckelord blev det en mindre utvikning så att den värld av implicit kunskap och konnotationer som de rymmer fick avtäckas. Vad innebär det att varje människa blir till i samspel med andra? Vad innebär exempelvis individualistiskt tänkande kontra kollektivistiskt tänkande i praktiken? Hur kommer det sig att Sverige befinner sig högt uppe till högre i World Values Surveys karta? Varför funkar det inte att ha ett fotbollslag där alla vill superstjärnan över dem alla?  Vad är det för mylla som skribenten hänvisar till?  Vad betyder ”vitt blad”? Här knöt jag explicit an till John Locke och hans tabula rasa. En flicka i klassen kände till begreppet.  Slutligen strök jag under upply

Det började med att jag deltog i ett webinarium på temat "Hjärnforskningen i undervisningen". En av forskarna hänvisade då bland annat till Carol Dweck och hennes hypotes angående growth mindset och fixed mindset. Redan dagen därpå visade jag en TED-talk med Dweck i en av mina klasser och eleverna fick svara på frågor till hennes lilla tal. Vi tog god tid på oss eftersom jag verkligen ville att de skulle förstå.  Nyfiken som jag är letade jag sedan vidare och hittade då en artikel av henne där hon bemöter tre av de typiska missförstånd hon stött på. Den artikeln insåg jag var på en språkligt rätt så avancerad nivå och efter att ha klistrat in texten i ett Google-dokument markerade jag en mängd ord med blått som jag ville att eleverna skulle översätta.  Det gäller att ta det i små steg. Jag demonstrerade därför för dem hur jag ville de skulle gå till väga. För många är det åter igen långt ifrån enkelt att välja lämpligt ord när de översätter: 1) exempelvis "embrace"

  Ett par hundra sidor in i Ett förlovat land slår det mig: jag ska låta läsningen av den här boken bibringa mig vad de gamla grekerna kallade för ”katharsis”. Det låter högtravande. Men vad Aristoteles menade när han formulerade detta begrepp för 2400 år sedan var att en teaterföreställning kan ha en sorts renande och utvecklande effekt på sin publik. Dramat, intrigen, ödena kan väcka känslor och tankar samt sätta livet som man själv kan uppleva det i relief. Barack Obamas utmärkta 830-sidiga bok skulle kunna göra samma sak för mig, tänkte jag. Nu har jag läst klart den och tänker att det varit som att föra ett samtal med USA:s (förr)förra president. Hur många timmar detta ”samtal” sedan tagit har jag inte räknat på. Men jag har inte haft bråttom. Det finns ju så mycket att ta med sig under läsningens gång. Uppenbarligen sträcker sig Obamas avsikt med boken längre än att återge viktiga möten, avhandla centrala geopolitiska skeenden och projicera en bild av sig själv som en histor

  Idag lärde jag mig att cheerleading tydligen inte räknas som en sport. Fast jag vet inte? När jag i efterhand googlar frågan kan jag få intrycket att det visst räknas som en sport. Men det kanske beror på vem man frågar? Frågan verkar hur som helst inte vara okontroversiell.  Det var en elev som själv utövar sporten (får vi väl kalla det här) som idag gjorde en mycket intressant presentation om sitt stora intresse i livet. Temat eleverna fick utgå ifrån var "gemenskap och samhörighet". Vi har precis läst Möss och människor och där förekommer detta som ett av flera teman. Några valde då att prata om fotboll, någon annan om att åka epa-traktor på hemorten, ytterligare några pratade om sitt hästintresse, handboll, gymnastik eller vänskap. Eller ytterligare något.  Men den här eleven pratade alltså om cheerleading. Det som på sätt och vis gjorde den här elevens presentation lite särskilt intressant var när hon diskuterade den kultur vilken sporten rimligen kan sägas härstamma

Solidaritet Jag tänkte att jag skulle skriva en text om alla misslyckade lektioner jag haft. Skriver man som jag en del texter som – jag vet inte? – möjligen kan tolkas som anspråksfulla, kanske också man är skyldig att emellanåt berätta om när det gick fel. Att även jag gjort en massa tabbar och felbedömningar på vägen är ett obestridligt faktum. Och ja, det är min övertygelse att vi som tagit på oss att utbilda det uppväxande släktet står tillsammans i detta. Då behöver vi också odla och vårda en kollegial kultur där det inte är förknippat med prestigeförlust att göra fel och där det inte heller upplevs som riskabelt att berätta för andra att man gjort fel. Kanske är solidaritet ordet jag letar efter? Har man som jag jobbat 20 år som lärare skulle det emellertid kunna leda tanken fel om jag skulle berätta om tre-fyra tillfällen då det gick åt skogen: ”Fyra misstag på 20 år? Hey, jag gjorde fyra misstag bara i går. Jag måste ju vara helt värdelös?!” kan bli den rimliga reaktionen hos

  Jag kom på det i våras när vi hade distansundervisning: Enskilda, examinerande boksamtal. Redan då bestämde jag mig för att jag måste ta med mig detta in i post-coronaundervisningen. Just nu håller jag i själva verket på med det i fyra olika kurser. Vad menar jag med examinerande boksamtal? Vi har under en längre tid jobbat med en roman i helklass, kapitel för kapitel. Mängder av instuderingsfrågor. Vi har pratat om boken i smågrupper och helklass. Vi har eventuellt gjort lite småuppgifter i anslutning till romanen: skriv ett brev till huvudpersonen (Eng 5), skriv ett kort mini-PM där en viss fråga utredes (Sv3). I fokus har varit det vanliga, sånt man gör när man jobbar med en roman. När det sedan blir dags för samtalet sätter vi oss ner, eleven och jag. Här har jag sedan gjort på lite olika sätt. Men ett sätt som jag varit nöjd med i Engelska 6 och där vi jobbat med Animal Farm är att jag skrivit upp en mängd ämnesområden på små lappar som jag sedan lagt med baksidan upp på b

Idag hade vi videobesök på vår skola av förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. De är 2020 års Raoul Wallenbergpristagare och deras berättelse har fått vingar via deras egna böcker och mängder av framträdanden på skolor och i diverse media. Det var inte tänkt så ifrån början, men det bara föll sig så, att de romaner jag under ett antal veckor läst med mina klasser på olika sätt knyter an till Förintelsen. I en klass har det varit Ljuset vi inte ser , i en annan The Wave. Med särskild fokus på dagens möte har vi tittat på Schindler´s List. Idag gick vi emellertid från fiktionen i bok och film till det självupplevda, makarna Rajs egna berättelser. Vi lärare satt uppkopplade mot Zoom med våra elever i flera olika klassrum. Första hälften var avdelad åt att Dina och Jovan fick visa bilder samt berätta ur sina liv främst under krigsåren. Dina föddes samma år som Kristallnatten, 1938, medan Janovs födelseår sammanföll med Hitlers maktövertagande i Berlin. Efter ca 45 minuter öppnad