Rubriken är givetvis lite (väl) löjlig. Den är dock menad att uttrycka en poäng, nämligen att jag numera jobbar med Goldings klassiker i både svenskan och engelskan. Jag läser den alltså i klassuppsättning på svenska i en åk 1 respektive på engelska i en åk 2. En uppenbar vinst med att parallelläsa så här är givetvis att jag själv blir väldigt inläst på boken. Att leda samtal utifrån en roman är en mycket kvalificerad uppgift, och den som leder samtalen måste kunna ställa de rätta - och som Anne-Marie Körling brukar kalla det: de feta - frågorna: de som rör själva fabeln och de som går djupare i analys av tema och den språkliga dräkten. Kraven på ett gott samtalsledarskap ökar dessutom i takt med bokens svårighetsgrad. Flugornas herre uppfattas av de flesta som en mycket svår bok, vilket inte minst har att göra med de många, utdragna miljöbeskrivningarna. Själv alternerar jag tillvägagångssätten vad gäller samtalsformerna. I min Engelska 6 har jag flera gånger plockat ut eleve...