Birkebos bästa blogg

Då kom vi då äntligen iväg till The City. Vi inledde dagen med att först ägna oss åt ett flertal museibesök - Stadsmuseet, Hasselblad Center, Kulturmuseet - för sedan att traska runt i regnet några timmar på stan. Med trötta ben kunde vi slutligen luta oss tillbaka i fåtöljen i den fullsatta teatersalongen. Nu var det final. Nu var det Fröken Julie . Förväntningarna var på topp, och många hade aldrig varit på teatern förut. Vi hade - vilket jag skrivit om tidigare - närläst pjäsen tillsammans på lektionstid och haft både breda och djupa samtal om de olika betydelseskikten och teman i texten: Kön och klass. Då och nu. Det allmänna omdömet efteråt bland eleverna varierade. Somliga tyckte pjäsen var (stundom) tråkig, medan andra var mycket roade. Det rådde konsensus gällande kritiken av  Nina Zanjanis rollprestation: Well done! Själv hade jag i ärlighetens namn lite svårt att bestämma mig för vad jag  tyckte om föreställningen. Jag har sett Fröken Julie förut, och j...

Vi läser August Strindbergs Fröken Julie i svenska 3. Hur gör man då, när man läser ett drama från artonhundratalet i ett svenskt klassrum, 125 år efter att det skrevs? Ja, det finns nog många sätt att göra det på. Målet helgar medlen. Hittills har vi ägnat fyra lektioner åt detta moment. Vi började med att titta på en kort introduktionsfilm till Strindberg - en animerad tvåminutersfilm - och sedan satte vi igång med högläsning. Vi turades om att vara betjänten Jean respektive adelsfröken Julie och kokerskan Kristin. Språket är ofta ålderdomligt, med instuckna ord och fraser på franska, men det finns ett driv i handlingen och replikerna som gör att man inte fastnar i det som är svårt.  Andra lektionen ägnades åt att lyssna till ett föredrag på UR . Efter drygt en halvtimme var det dags att bryta och försöka smälta vad som sagts. Föredragshållaren höll sig på en hög abstraktionsnivå med mängder av syftningar till namn, företeelser och idéer. Needless to say: det är givetvi...