Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg med etiketten shakespeare

Om kanon, Hamlet och alla de andra

Jag hade besök av en lärarstuderande här om dagen som ville intervjua mig. Han ska bli svensklärare och hade fått till uppgift att avlägga ett besök ute i "verkligheten", och i fokus stod såväl läraruppdraget som mer konkret hur jag jobbar med skönlitteratur och andra texter tillsammans med eleverna. Hans egen bakgrund är att han är litteratur- och filmvetare, och kanske just därför verkade det glädja honom särskilt när jag berättade om hur jag jobbar med en del verk som annars av somliga kan betraktas som "tunga", exempelvis Hamlet och Kallocain . Personligen är jag annars inte odelat för tanken på att vi ska låta oss begränsas av en "kanon" - det tillkommer ju också nya verk som annars inte skulle få bli föremål för samtal i våra klassrum (däribland Förr eller senare exploderar jag , som jag själv har kommit att bli mycket förtjust i). Hamlet är verkligen något helt speciellt i min värld. Till idag har mina åk 3:or läst akt 2, och på lektionen ska...

"It´s gibberish!"

Repliken som yttras av Hugh Laurie i rollen som Shakespeare i den kända Hamlet-sketchen kommer från hjärtat. Ställd inför kravet av sin chef (spelas av Rowan Atkinson) att korta ner den något väl mångordiga monologen av Hamlet blir det skarpt läge. Efter en stunds förhandlande blir det en kompromiss:"To be or not to be, that is the question". "Shakespeare" tycker inte egentligen att man kan säga så alls men tvingas kapitulera då han får det påpekad för sig att det inte funkar med en fem timmar lång föreställning: det är ändå vålnaden som utgör dragplåstret för den breda publiken: Se på mobiltelefonen . Vi läser Hamlet i en åk 3 och frossar i metaforer och bevingade ord (Britt G. Hallqvists översättning). Man får inte ha för bråttom när man läser Hamlet, för då blir man bara stressad och irriterad: varför all denna mångordighet? Själva mångordigheten utgör dock i sig föremål för Shakespeares ironi, och man kan tänka sig att han ändå i verkligheten stän...

Shakespeare lär sig vad "kill your darlings" betyder

Imorgon ska vi börja med Shakespeare i en Engelska 6-kurs. Det är alltid en angenäm utmaning att jobba med Shakespeare. Mängden tillgängligt material är överväldigande och det finns ingen ände på möjliga uppslag och infallsvinklar när man ska ta sig an denna kulturens och engelska språkets gigant.  Iövrigt ligger det i sakens natur att det råder stor oklarhet om det mesta när det gäller Shakespeare. Vi vet var och när han föddes, att han lärde sig latin i skolan, vem han gifte sig med, att hans pappa var handsmakare och att han själv var skådespelare och pjäsförfattare. Vem som skrev exakt vad och under vilka omständigheter är dock mindre klart. Med tanke på vilka disputer som kan uppstå idag då texters ursprungliga författarskap ska fastslås (tänker här på bråket kring J.K. Rowlings Harry Potter eller påståenden om plagierande av diverse ESC-vinnare) kan man nog också tänka sig att de bråkade även på 1500-talet. Det var visserligen inte Shakespeare eller hans samtida som up...