Educating Essex

En ny dokumentärserie med fokus på skolan har nått Sverige. På svenska har den fått den föga spännande rubriken ”Den övervakade skolan”. I syfte att fånga alla de vanliga dagarna i flykten monterade brittiska Channel 4 upp ett sextiotal kameror över hela skolan, och resultatet har blivit vad någon lite fyndigt kallade ”a fly on the blackboard-series".

När ”Educating Essex” gick på tv i England i höstas blev det en stor tittarsuccé och väckte livliga samtal och diskussioner. Den kallades för årets bästa och viktigaste tv-serie (The Mirror, 17/10-2011). Signifikant är att alla involverade inte verkar ha haft något vidare manus att luta sig mot, definitivt inte när det gäller repliker. Serien har därför inte heller mycket gemensamt med The Office, en annan brittisk dundersuccé, fast en pseudodokumentarisk sådan.

Skolan som serien utspelar sig på, Passmores Academy i Harlow, i Essex, är en högstadieskola, och eleverna och lärarna är som sagt på riktigt. En av lärarna, beträdande rektorn Mr Drew, uttrycker i ett meningsutbyte med rektorn sin största farhåga inför hela tv-projektet, nämligen att folk utanför skolan kommer att tycka att vad de håller på med är fullständigt galet och att skolans personal är ett gäng ryggradslösa mesar: ”Varför säger ni inte till?!”, förväntar han sig att vanligt folk kommer att utbrista hemma i tv-sofforna.

Mr Drew själv är seriens stjärna. Som en del av hans ansvar på skolan ingår bland annat att upprätthålla ordningen, inte minst klädkoden. Mr Drew håller även i kvarsittningen samt ett par timmars historia varje vecka. Vad gäller skoluniformen förklarar rektorn det som så, att livet utanför skolan för många ungdomar kan vara rörigt och att det därför har ett värde, att skolan kan erbjuda rutiner och en viss förutsägbarhet. Slipsknuten ska vara ordentligt knuten, och luvtröjor accepteras inte inomhus. En elev som svär åt en lärare får stanna hemma från skolan dagen efter.

Det samlade intrycket man får av Mr Drew är dock inte att hans främsta kännetecken är kraven på disciplin och att eleverna står rätt i ledet. Det som framförallt blir tydligt när han får berätta hur han ser på ungdomarna och sin egen roll, är att han verkligen bryr sig om dem. Han klandrar dem egentligen väldigt litet och är hela tiden beredd att tro gott om dem och ge dem nya chanser. Varje dag är en ny dag. Han menar också att det är helt fel att som en del vuxna kritisera ungdomarna för vilka de har blivit. De är ju en produkt av vårt samhälle, säger han, och han betonar i högre grad, att det är föräldrarna som bär ansvaret. Många barn och ungdomar har aldrig fått lära sig vad ”nej” betyder, och det i sin tur skapar stora problem i skolan, enligt Mr Drew. När skolans lärare tar kontakt med hemmet, ifall något ordningsproblem har uppstått, är kommunikationen rak och tydlig. Personalen tar sig friheten att avsluta ett samtal, då någon förälder uttrycker sig anklagande och grundlöst.

Den samlade bilden av lärarna är i övrigt att de trivs något oerhört på sitt jobb. De gillar uppenbarligen varandra, sitt jobb, ungdomarna. Eleverna själva trivs också, som det verkar. Även om de emellanåt tycker att Mr Drew är outhärdlig!

Det ska bli spännande att följa de återstående sex programmen. De går på SVT1 på söndagskvällar. Här är länken till första avsnittet på SVTPlay.