Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Kärlek i läraryrket

Jag skrev ett inlägg i en lärargrupp på facebook. Dagen före hade vi haft besök av forskaren Christer Mattsson på vår gymnasieskola där han föreläst för alla skolans elever om våldsbenägna extremiströrelser. När vi åt lunch tillsammans rörde sig samtalet åt lite olika håll, som det gärna gör. Christer berättade då bland annat att han på olika kurser med studenter gärna betonar ”kärlek” som en övergripande attityd eller egenskap – en drivande kraft och uppehållande princip - i mötet och arbetet med andra människor. Detta slog omedelbart an en ton inom mig själv vilket jag också sade till Christer och sedan förklarade och vidareutvecklade i aktuella fb-inlägget.

Responsen bland lärarna på Facebook blev rätt så livlig. Den stora majoriteten som kommenterade gav sitt oreserverade medhåll medan somliga förhöll sig milt sagt tveksamma.

Det intressanta är i det här sammanhanget att vi som omfamnar ”kärlek” som en sorts super-entitet kanske inte ens lägger riktigt samma innebörd i ordet, fa…

Hemvändare på besök

Varje eller vartannat år försöker vi bjuda in tidigare MÅG-elever till Ekonomiprogrammet på vår skola (MÅG = Magnus Åbergsgymnasiet). De får då berätta om sin väg ifrån gymnasiet till där de är idag. I år toppade vi tidigare år på det att vi lyckades locka till oss två tidigare elever att komma och hälsa på samt berätta ur sina liv för samtliga för åk 2:or och åk 3:or .

Henrik Barkman hade jag läst om i lokalpressen vid två tillfällen det senaste halvåret. Han har utbildat sig till ekonom och är för närvarande praktikant vid Svenska Handelskammaren i London. Innan han började plugga ekonomi hann han dock även med lite andra saker, inte minst att jobba ett antal år på den lokala ICA Jätten. Henrik berättade frikostigt om hur det för något år sedan kunde komma sig att han plötsligt fick ett erbjudande om att få komma till London och frottera sig med såväl småföretagare som big money och högstatusdjuren i den coolaste av städer. Inte minst betonade han att han på sin väg vant sig vid att…

English 7 - an in-depth study

As part of the English 7 course the students are obliged to conduct an in-depth study: formulating an issue of inquiry, finding and assessing adequate sources, exploring the issue while eventually discussing and drawing a conclusion.
As for the course I am currently running the students have had five lessons, amounting to 7,5 hours, to write a text of 1200-2000 words. They write on the digital platform dugga.se, and they are not able to write on the text in between the lessons. They bring the sources with them, printed out on paper.
So, what are they writing about? The students are indeed writing about all sorts of subjects and I am looking forward to reading their texts. They write about feminism in Iran, the rise of Apple, The Sons of Anarchy and Hell´s Angels, the pros and cons of gated communities, the possible legalization of cannabis, the uprising in Hongkong, the growth of League of Legends, death penalty, etc. etc. Before they even started to write each one had to consult me an…

Satsschemat - en analysmodell

Som sig bör har vi ägnat tid åt explicita grammatikstudier i Svenska 2, mer specifikt satsdelsanalyser, inte minst utifrån satsschemat. Genomgången nedan är att betrakta som ren repetition och bygger på att vi talat om ordklasser, nominalfraser, huvud- och bisatser.



Synvinkelsskiftningar i Kejsarn av Portugallien

För sitt författarskap förärades Selma Lagerlöf ju bland annat epitetet "sagotant". På samma gång brukar det emellertid framhållas att detta epitet inte alls gör hennes berättelser rättvisa. I Svenska 3 läser vi just nu Kejsarn av Portugallien, och det räcker att man tar fasta på de skiftande berättarperspektiven i berättelsen, då förstår man att hennes teknik är allt annat än "enkel". För vem är det som berättar vad, och vad är det egentligen som händer? Till synes enkla frågor, men nej. Det som utmärker Lagerlöfs stil är att dessa skiften är mycket subtila och ofta implicita. Endast en nära läsning av texten låter dem upptäckas.

I textutdraget vänster kan man notera en synvinkelsskiftning. Som jag uppfattar utläggningen i Skolverkets uppsats "Berättarperspektiv och synvinkel i litterära föreställningsvärldar"  är skiftningen här inte endast mellan en så kallad "heterodiegetisk berättare" ("utanför-berättare") och en "homodiegeti…

Vi och dom - eller?

Ruset i blodet. Pulsen. Adrenalinet. Gemenskapen.
Skräcken. Ensamheten.Den bifallande blicken. Handslagen och omfamningarna. Ryggdunkandet.
Den undfallande blicken. Den dömande och insisterande blicken.Ramsorna och talkören. Ropen och skallandet. Jargongen. Musiken.
Slagen. Svullna läppar. Brutna revben. Styrka. Makt.Maktlöshet. Tystnaden. Den outhärdliga tystnaden.
Vi och dom.

Människor har i alla tider sökt gemenskap med andra. Man har samlats och organiserat sig i både små och stora grupper, formella som informella: familjen och släkten, parlamentet, jaktlaget, grannskapet, jobbet, kyrkan, fotbollsklubben, kören. Skälen har varit såväl praktiska som av mer existentiell art. Även den som inte själv tycker om att dansa eller sjunga i kör kan läsa av glädjen hos en grupp som tillsammans ger sig hän åt sitt stora gemensamma intresse i livet. På samma sätt kan även den som inte är ett dugg intresserad av bilar förstå att det kan uppstå ett otvunget ”vi” kring huven på en bil där ett särskilt…

Skolan som ett ekosystem

- "Var är du?"
- "Sal 44"
- ”Jag kommer!”
Svaret i luren kommer resolut, och löftet infrias två minuter senare. Med ett leende på läpparna glider vaktmästaren in i klassrummet som en målsökande torped, kliver prompt fram till mig där jag står vid datorn framme vid katedern. Han har redan fått problemet förklarat för sig och rutinerat ser han över det vanliga med sladdar och in- och utgångar på datorn, händerna i ständig rörelse. Han drar lite här, trycker lite där, väl vetandes att de här situationerna tillhör kategorin frustrerande inslag i vardagen för oss lärare. Riktigt stressad verkar han dock nästan aldrig vara och besvärad kan han nog inte stava till. Hans blotta närvaro har en lugnande inverkan.
Och plötsligt från ingenstans tonar projektorns efterlängtade skrivbordsbild fram på duken. En känsla av lättad infinner sig i hela kroppen, och han ler stort åt mig, ännu större denna gång, glad att kunna hjälpa till, själv lätt förbryllad varför det plötsligt fun…

What´s in a name?

”Tjena, David, kul att se dig!” ”Erik”, kommer svaret. ”David är han bakom dig”, lyder det från en av klasskompisarna. Lektionen har precis börjat och jag går runt och delar ut provet till Animal Farm. Jag fortsätter i storskalig stil: ”Tjena Kasper!”. ”Alexander …”, svarar han. Det går bra för mig i dag.
Jag har nog aldrig tidigare haft så svårt för att lära mig alla elevers namn som i år. Orsaken till detta stavas förmodligen lathet, för inte har jag skrivit listor och ritat bordsplaceringar som jag brukar göra. Men ändå?
Igår var jag en sväng på stadsbiblioteket. Bakom disken står en tidigare bibliotekarie från vår skola. Det är nog ett par tre år sedan hon slutade hos oss. Hon var både duktig, trevlig, engagerad och uppskattad. ”Tjena, Sara!”, hälsar jag glatt. Jag presenterar mitt ärende, och hon är redan i gång med att skriva in sökuppgifter i datorn. Efter tjugo sekunder faller min blick på hennes namnskylt. "Hanna". 
Nu verkar elever förvisso luttrade och visst hör…

Torsdagen 14 november

”Henrik, du ljuger!” Ynglingen ställer sig framför mig i hela sin längd, och jag som är drygt 190 cm får lyfta blicken. ”Jag har varit hos kuratorn …”. 
Han är upprörd och behöver prata av sig litet. Ett par av hans kompisar ställer sig nära, förväntansfulla, beredda att ge moraliskt stöd, kanske komplettera med lite förklaringar ifall läraren inte helt verkar fatta? Det är fullt av elever runt omkring; vi står mitt i skolans foajé, i anslutning till caféet.
Det fina är att jag känner honom. Och nej, trots det anklagande utfallet är han inte alls hotfull. Inte heller är det något nytt samtal som seglar in på radarn här. Vi har haft liknande meningsutbyten förr, hur många gånger som helst under flera års tid. Shit happens, och emellanåt behöver vi räta ut lite frågetecken tillsammans.
Det visar sig att jag i min egenskap av mentor vidarebefordrat uppgifter till honom om hans frånvaro som inte helt stämmer. Och ja, det var ju lite olyckligt. Några detaljer hade blivit fel. Jag tittar på…

Tisdagen tolfte november

Nu är det lugnt. Fast det var det inte för en halvtimme sedan. Då väntade nämligen ett trettiotal snälla men förståeligt nog otåliga elever på att jag skulle infinna mig. Uppsatsskrivning med början 8.30, och nu var klockan 9.30. Jag hade precis anlänt. 
Inget drömscenario för vare sig elever eller lärare. Jag hade tidigare meddelat dem på min mobiltelefon att jag stod hemma och att bilen inte startade, att jag inväntade bärgningsbilen. Under tiden kunde de ju passa på och läsa sitt texthäfte som uppsatsen skulle bygga på? Samt titta på den film jag spelat in med ”8 goda råd inför uppsatsskrivning”? En flicka hann svara att hon hade bokat tid hos tandläkaren en viss tid och att kostnaden för att utebli är 400 kr: "Så kan du skynda?". En del elever har verkligen koll på sin planering. Ja, och hur skulle det bli med de angivna start- och sluttiderna jag angett i den digitala lärplattformen i vilken de ska skriva sin text? Nu blir det ju försenat en hel timme?
När jag anlände …

Skönlitteratur i skolan: Vad, hur och varför läser vi?

Inledning Frågan som ställs i rubriken har långa anor tillbaka i tiden. Olika skolsystem i olika tider och kulturer har formulerat lite olika svar, gärna till följd av att den rådande synen på olika sätt utmanats av sin egen samtid. För den som själv är djupt rotad i en viss syn på litteraturens roll kan de svar man identifierar sig med upplevas självklara, ändå förefaller det rimligt att ett inslag som tar så oerhört mycket tid i anspråk av den samlade undervisningen som fallet är med läsningen av fiktiva verk också äger en hög grad av legitimitet hos de berörda parterna, även så i vår tid och kulturkrets. Och klart är att läsning av skönlitteratur utmanas i vår tid. Inte minst vi som är verksamma svensklärare (samt exempelvis engelsklärare) känner av detta in på bara skinnet. Det tål att tänkas lite djupare över vari detta läsmotstånd består, och det kan vara av vikt att söka utröna åter igen vilka vinsterna egentligen är med läsning. Handlar det alltså om nöje, eskapism, att låta s…

Veckans sorgligaste läsning

Emellanåt bekräftas ens värsta farhågor. Och det hände alltså nu i veckan för min del när jag läste Svensklärarföreningens årsbok 2018. Det är inte varje år som jag tar mig igenom detta kompendium av alltid välskrivna och snyggt redigerade texter men i år kändes temat ”Digitalt” kanske lite särskilt angeläget. Vad innebär de nya skrivningarna i våra styrdokument angående bruket av digitala hjälpmedel, och hur ser det ut i klassrummen inte minst i relation till arbetet med skönlitteratur? Christina Olin-Schellers och Marie Tanners ”´Den helige´ skönlitteraturen och det uppkopplade klassrummet” där de redovisar sina observationer ifrån 41 lektioner på gymnasiet blev emellertid för mig veckans sorgligaste läsning.
Jag brukar fråga mina nya elever på gymnasiet i både svenska och engelska vilka böcker de läst på högstadiet? Främsta anledningen till detta är att jag vill lära känna dem, och eftersom jag själv praktiserar läsning av klassuppsättningar vill jag i möjligaste mån undvika att …

Så här bra var inte jag

Jag finner ofta anledning att imponeras över enskilda elevprestationer. Visst finns det elever som av olika anledningar har mycket svårt för sig i skolan och som kanske inte uppnår de stipulerade målen inom den utsatta tiden. Detta pratar vi ofta om både inom och utanför skolan. Som lärare berör det oss djupt på flera plan när vi tvingas meddela de underkända betygen.

På samma gång finns det emellertid också andra elever som är mycket högpresterande, och dem behöver vi också prata om. En kollega och jag funderade kring detta här för någon tid sedan, och vi var rörande överens om att vi i alla fall inte alls var på samma nivå som många av våra elever är när vi var i deras ålder. Detta gäller så klart inte minst engelskan där den språkliga exponeringen i form av både ljud och text är av en magnitud som vi bara kunde drömma om för ens tjugo år sedan, och Sverige håller ju numera nästan att bli tvåspråkigt (att däremot exempelvis tyska och franska har kommit såpass på undantag i den svens…

Retorik 1: Jesper Rönndahls PEXIT-tal

Vi håller på med retorik i flera av mina klasser just nu. Vanligt förekommande när man ägnar sig åt retorikstudier är givetvis att man då lyssnar till delar ur olika kända tal samt växlar med studier ur någon lärobok. För drygt någon vecka sedan tog vi utgångspunkt i ett upplägg som inspirerades av Robin Smith. Fokus var där på våra svenska partiledares slutanföranden inför partiledaromröstningen i riksdagen nyligen. Det blev två intressanta lektioner och kan klart rekommenderas.
Sedan dess har vi bland annat lyssnat till delar ur kända tal av bland annat Winston Churchill (där han mumlar sig igenom sitt ”Weshall fight in the streets, etc…” från 1940) och J.F.Kennedys (”Ask not …”).
När jag nu under dagen roat mig med att titta lite ikapp av Jesper Rönndahls Svenska nyheter slår det mig att det ju här finns ett rikt material att ösa ur just med tanke på retorik. Rönndahl är en briljant retoriker, och som alla duktiga stå-upp-komiker har han en välutvecklad känsla för tajming. Humor …