Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Att få hårda muskler igen

Jag kände för att skriva om något helt annat denna gång: Fysisk träning.

Hela mitt liv har jag varit fysiskt aktiv, och när jag var yngre ägnade jag väldigt mycket tid åt träning av olika slag. Inte att jag sprang på gym, för det gjorde jag nästan aldrig, men jag tyckte om fotboll och att springa. Under en följd av år spelade en kollega och jag badminton varje torsdag efter arbetstid, och det var hur roligt som helst. Han var fjorton år äldre än jag men stark som en oxe.

Några år har jag periodvis cyklat till och från jobbet flera dagar i veckan (1,7 mil varje väg), och jag skulle aldrig få för mig att köpa en åkgräsklippare, fastän vår gräsmatta är på runt 1000 m2. När vi bodde i ett villaområde klippte jag i många år gräset med en gammaldags gräsklippare utan motor: det var bra motion, och det var både billigare och tystare, tyckte jag.

Sedan går ju åren, och jag har frustrerats över den allt längre återhämtningstiden efter varje ansträngning. Orken tryter, och krämporna börjar gör…

Tänka rätt är stort, göra vad som tänkts är större

Rubriken syftar givetvis till en debattartikel som publicerades i webbtidningen Dagens Samhälle för en tid sedan:

Det är helt klart dags att uppvärdera lärares insatser. På riktigt, alltså. Själv är jag bara en bland alla mångtusentals lärare vars samlade insats varje dag tillför ett ofantligt mervärde både rent mänskligt och i förlängningen även ekonomiskt åt det uppväxande släktet och åt Sverige. Ingen annan gör eller kan göra vad vi gör. För att alludera till samt ta Thorilds klassiska citat som finns ovanför ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala till nästa nivå: Att tänka rätt är stort. Men att göra det som tänkts är större.

Ska man koncentrera uppgraderingen ytterligare - ifall någon skulle få för sig att pryda sin aula med detta - torde det lyda: "Tänka rätt är stort, göra vad som tänkts är större".

Förra helgen höll jag ett föredrag på Språklärarnas riksförbunds språkkonferens, och där översatte jag det till engelska: "To think rightly is great, to do…

Besök av tidigare elev

Idag hade vi besök av Albin Davidsson, tidigare elev och student anno 2015 vid vårt Ekonomiprogram på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan, numera juridikstuderande vid Umeå universitet.

Redan när Albin läste hos oss tyckte vi han var något av en mönsterelev - engagerad, fokuserad, en motor bland sina kamrater i klassrummet - och i höstas föddes tanken att bjuda hit honom för en träff med samtliga våra nuvarande elever. Till vår stora förtjusning tackade han ja till inbjudan.

Med start på förmiddagen höll vi - det vill säga främst Albin - sedan igång till mitt på eftermiddagen. Han började med att inför drygt ett fyrtiotal åk 2:or få berätta om vad han håller på med nu, hur det är att läsa på universitet, vad han skulle vilja råda sitt 16-åriga EK-jag att prioritera och slutligen något om sin dröm för framtiden.

Efter detta var det dags att låta bägge våra åk 3:or i var sin sittning ta del av en lektion där Albin föreläste samt höll i juridisk workshop med olika case(s). Slutligen ru…

Flugornas Flies

Rubriken är givetvis lite (väl) löjlig. Den är dock menad att uttrycka en poäng, nämligen att jag numera jobbar med Goldings klassiker i både svenskan och engelskan. Jag läser den alltså i klassuppsättning på svenska i en åk 1 respektive på engelska i en åk 2.

En uppenbar vinst med att parallelläsa så här är givetvis att jag själv blir väldigt inläst på boken. Att leda samtal utifrån en roman är en mycket kvalificerad uppgift, och den som leder samtalen måste kunna ställa de rätta - och som Anne-Marie Körling brukar kalla det: de feta - frågorna: de som rör själva fabeln och de som går djupare i analys av tema och den språkliga dräkten. Kraven på ett gott samtalsledarskap ökar dessutom i takt med bokens svårighetsgrad. Flugornas herre uppfattas av de flesta som en mycket svår bok, vilket inte minst har att göra med de många, utdragna miljöbeskrivningarna.

Själv alternerar jag tillvägagångssätten vad gäller samtalsformerna. I min Engelska 6 har jag flera gånger plockat ut eleverna i g…

Ikoner inom musikindustrin: ett mini-projekt i sju steg

I detta nu när jag skriver detta tar mina elever i en En 6-kurs sista steget i vad som kommit att bli ett mini-projekt med fokus på musikindustrin. De skriver en uppsats på temat New icons within the music industry. Arbetet har tagit form allt eftersom vi hållit på, och man skulle kunna säga att det så här i backspegeln går att urskilja sju steg i detta arbete:


Steg 1
Vi började med att titta på filmklipp från Youtube med Abba ("Waterloo", ESC-versionen från när det begav sig), Ace of Base ("The Sign") och Europe ("The Final Countdown").  Anledningen till att jag valde ut just dessa var att de figurerar på första parkett i texten Why Is Sweden So Good at Pop Music?" vilken vi skulle jobba med några lektioner. Efter att ha roat oss med att lyssna till dessa klassiska hits tog vi oss därför an den gemensamma läsningen. Jag läste högt, och vi pausade några gånger under läsningens gång för att verkligen förstå vad som står i texten. För att stödja läsför…

#metoo: avslutande skrivuppgift

För två månader sedan när #metoo-samtalen kokade i media pratade även vi i skolan om detta (skrev om det HÄR). Jag pratade med mina elever på engelskan, och de som går i åk 2 diskuterade även frågan med sin naturkunskapslärare. 

Nu blev frågan högaktuell i förra helgen igen när Oprah Winfrey höll ett mycket hyllad tal på galan Golden Globes. 



LÄNK
I förra veckan ägnade vi därför merparten av en lektion åt att lyssna till hennes tal samt prata om det. Det man kanske inte initialt tänker på som vuxen är att talet är inbäddad i en historisk och kulturell kontext där lyssnare förutsätts vara bekant med en del namn och företeelser som "dagens ungdomar" oftast inte känner till. I syfte att komma åt talets verkliga innebörd och tyngd tittade vi därför även på någon filmsnutt med Sidney Poitier (som hon refererar till) där han tar emot sin Oscar 1964 samt en scen ur filmen som han blev så känd för (med sången "Amen"). Vi fick dessutom påminna varandra om vem inte minst Rosa P…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…

Podcast om sociolingvistik

I en åk 1 har vi nu ägnat ett flertal lektioner åt att prata om sociolingvistik. Vi har använt en lärobok, Svenska impulser 1, och vi har även tittat på ett par avsnitt av Värsta språket med Fredrik Lindström. Den senare serien har femton år på nacken vilket syns. Utöver det uppenbara, att herr Lindström har åldrats, märks det även att vår allmänna attityd till exempelvis språkliga varianter på radio och tv har förändrats. Då, 2002, var det otänkbart att en programledare bröt på svenska eller pratade med uttalad dialekt, och det tog ståupparen Fredrik Lindström givetvis fasta på. Nu är läget ett annat.

Nu har eleverna hur som helst fått sin uppgift, och de har delats in i grupper om tre personer. Tillsammans med själva uppgiften fick de ett litet häfte med "sentenserna" från boken Fult språk vilken skrevs av Lars-Gunnar Andersson (Carlsson Bokförlag, 1985). Denna gång fick eleverna själva välja vilka de ville jobba ihop med, och jag hjälpte till så att alla nu ingår i en gru…

At the heart of teaching. 3.0 - Språkbåten II

We on the board of The Swedish Language Teachers' Association (Språklärarnas riksförbund, in Swedish) are in the midst of planning next year's major language conference, on April 15-16. We will be cruising both literally and figuratively (given that it will be on a boat). Major languages will of course be represented and arrangements with seminar speakers of each of these are right now being settled. 
The point with this kind of conference is that language teachers may join the conference and receive inspiration in various ways. Easy as that.
In English there will be four speakers amongst whom I will be one (the others being Maria Allström, Angelica Granqvist and Andreas Grundtvig; a more detailed introduction will be given later). The title of my own speech will be something like "At the heart of teaching, 3.0". An alternative title might be "A teacher's manifesto". Both titles sound awfully pretentious, of course, but why not take a full step when one …

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Symposium om evidensbaserad undervisning

Jag fick frågan av Åsa Melander, projektledare för The Nordic Lighthouse Project - i regi av Nordiska ministerrådet och i synnerhet det danska utbildningsministeriet - om jag skulle kunna hoppa in som talare vid ett symposium. Tanken var att det skulle ha kommit en dansk forskare och talat över ämnet i fråga, men sedan kunde inte den personen komma. Dansk som dansk, tänkte Åsa.

Eller också var det inte riktigt så hon tänkte.

Men nu fick jag i varje fall möjligheten att hålla ett anförande inför en grupp forskare och företrädare från skol- och utbildningsministerier och lärarutbildare, samt fackliga företrädare, från de nordiska länderna (Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Färöarna). Symposiet ägde rum på anrika Chalmerska huset i Göteborg.

Jag kände mig givetvis förtjust över möjligheten att få vara med i detta celebra sällskap. Det är spännande och utmanande att vara gymnasielärare, och det är även roligt att få delta i lite andra arrangemang vid sidan om emellanåt. Min rekto…

Att modellera textläsning

I en årskurs 1 på gymnasiet jobbar vi just nu med en intressant artikel som heter "Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna", skriven av Niklas Orrenius (DN, 2014-08-23). Under första lektionen med just denna text förra veckan hann vi att läsa de första par sidorna tillsammans. Läxan till idag var att läsa klart artikeln hemma.

Nu fick de instruktion av mig att under den nästa halvtimmen stryka under alla nyckelord i texten. Efter att jag förklarat vad jag menar med "nyckelord" ("med hjälp av dem ska ni kunna rekonstruera och sammanfatta de viktiga delarna av Orrenius lilla reportage") - och vad poängen över huvud taget är med dylika övningar - fick de plocka fram sina nyvässade blyertser.

Under tiden som eleverna arbetade plockade även jag fram min egen blyerts samt en rödpenna. Under tiden som vi jobbade kom det ett par tre frågor från eleverna som jag svarade på ("vad betyder förfasa?", "vad betyder "fragmentariskt?"), och…

Historiens vingslag på styrelsemötet

”Men varifrån i Tyskland kommer du då?” frågar jag.
Vi har samlats i Språklärarnas riksförbunds styrelse, sju stycken styrelseledamöter, och frågan är riktad till Corina Löwe som är styrelseledamot med särskilt ansvar för tyskan. Dagen har varit lång och de flesta av punkterna på dagordningen har avhandlats. Det samma kan man säga om lasagnen som vår ordförande – med sin fäbless för mycket som italienskt är – komponerat. Nu bara umgås vi över ett glas vin, medan vi väntar i lugnan ro på att cheesecaken är redo att serveras.
Vi förenas av vårt intresse för språk och språkundervisning, och med ett sådant intresse finns det ingångar till det mesta annat också: kultur, historia, musik, resor, religion, högt och lågt. Det blir liksom inte tråkigt att lyssna till varandras erfarenheter i en sådan grupp. Men just i kväll skulle det ändå komma att bli lite extra intressant.
Mig ovetandes bär nämligen Corina på en personlig berättelse där man verkligen kan tala om att det personliga och det…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Fixa och trixa

Om någon timme drar vi i väg till biografen med våra EK1:or för att se på filmen Dunkirk. Just nu håller jag på och läser på lite grann, så att jag har en viss förförståelse vad gäller de historiska skeendena. Måste erkänna att det kan behövas.

Så fort man gör något som går lite utanför ramarna behöver man dock fixa och trixa litet. I detta fall blir en annan klass tyvärr lidande just i dag, men då får man sätta upp ett anslag på dörren (så sent som förra året gick det oftast att lösa dylika situationer genom att göra något inlägg i någon facebook-grupp, men numera har inte ens alla elever facebook).

Jag sätter min förtröstan till att de kan läsa min handstil. Texten de ska jobba med läste vi noggrant tillsammans på förra lektionen. Nu gräver vi lite djupare.



Bygga skolkultur II - brev till ettorna

Det är mycket brev nu. Men det gäller det här med att bygga skolkultur. Nu har det gått några dagar med de nya ettorna, som jag ska undervisa i svenska och engelska, och som jag ska vara mentor för. 32 fina ungdomar. Hittills har det varit lite olika projekt; om en halvtimme ska de redovisa hur de i grupper om fem lyckats förvalta de 100 kr som de fick igår. De som vinner får ett fint pris.

Nästa vecka börjar den "vanliga" undervisningen, och då ska de få ett brev av mig i svenskan som de sedan kommer att svara på. Jag presenterar mig själv och hur jag ser på detta med skola och lärande.

Det kan bli bra det här!

(Klicka för förstoring)
Skam den som ger sig i att försöka bygga skolkultur. Om en halvtimme kommer jag även att kolla så att alla gjort sin läxa som de fick före skolstart. Nästan alla hade gjort den igår, och då sade jag att de som inte har gjort den idag - det vill säga handlat in kollegieblock, penna, pärm - kommer att få ett telefonsamtal hem. Jag anar att det t…