Skolverket, lägg ner gymnasiearbetet!

 

Sho, Skolverket! Det är vi igen på gymnasiet som har ett Chat GPT-relaterat ärende vi vill lyfta. Under våren har det tagit fart och ni har kommit med råd angående hur vi kan lägga upp vår undervisning så att risken för fusk kan minska. Bland annat tycker ni inte att vi ska betygsätta inlämningsuppgifter. Detta verkar ju klokt. Ändå var ni inte beredda att med relativt kort varsel ändra på konceptet vad gäller talen eleverna skulle hålla på nationella proven, så då fick vi ju försöka skademinimera så mycket det gick där.

Nu anmäler sig en annan brännande fråga som vi lärare behöver svar på. En fråga som på sätt och vis är ännu större än den gällande talen men som på liknande sätt mynnar ut i en uppmaning från vår sida. Det gäller gymnasiearbetet.

Gymnasiearbetet var från början tänkt som att det skulle fungera som ett kvitto på att man klarat av en utbildning. Den som går på Byggprogrammet kan bygga en stuga, den som går på Elprogrammet kan göra en större elinstallation och den som går på Estetprogrammet kan skriva en (mindre) symfoni. Den som går på exempelvis Ekonomiprogrammet eller Samhällsprogrammet får skriva en längre uppsats.

Och det är precis när det gäller dom senare som vi nu behöver svar. Det har alltid varit märkligt att elever med ett kulturellt kapital – i form av föräldrar eller andra spökskrivare – kunnat anlita dessa för att komma i mål med ett godkänt betyg. För godkänt betyg måste eleverna ha. Utan ett godkänt gymnasiearbete blir det nämligen ingen examen, så pass avgörande är det. Men 97 % av gymnasiearbetet skrivs alltså utanför klassrummet, utanför lärarens överinseende. Visst, läraren vill följa processen och hur eleverna bidrar som ett kollektiv (uppsatsen är oftast ett grupparbete). Men i verkligheten blir detta så klart ofta vanskligt. Inte minst när det gäller elever som av olika skäl aldrig riktigt kommer i gång och som först vaknar sent, nära inpå studenten. Stressen tvingar då undan en myckenhet av kontrollspärrar, och ”det gäller ju också bara godkänt eller inte godkänt”.

Nu har – vilket alla förstår – problemet med spökskrivare eskalerat mångfalt. Alla har nu en egen spökskrivare vid namn Chat GPT. Och nej, vi säger det igen, det går inte att bevisa att en text skrivits med hjälp av chatboten. Nu i dagarna har professor Jonas Linderoth lagt upp en instruktionsfilm på Youtube riktad till akademin där han visar hur en AI rätt promptad kan skriva en akademisk uppsats. Han uppmanar därför än en gång sina kolleger på högskola och universitet att tänka helt om när det gäller kunskapsredovisningar. Många är kvar i föreställningen att risken för AI-initierat fusk väl ändå inte är så stor. Fast den är ju det. Att som lärare ta in texter som skrivits hemmavid är att gå genom livet med bindel för ögonen men ändå tro att man är seende. Kallas att leva i en illusion.

Samtliga undertecknare till denna text är ämneslärare på gymnasiet. Vi – och många med oss - skulle gärna vilja satsa på lärandet och inte lägga för mycket tid på att jaga fusk. Allt fler av oss har därför sedan länge slutat ta in hemuppgifter och betygsätta dom. Men när systemet som i fallet med gymnasiearbetet - trots allt sunt förnuft och alla goda råd i övrigt – stipulerar att vi fortfarande ska göra precis detta, vad gör vi då? Vad händer med lärandet – och vad händer med rättssäkerheten?

Skolverket, regering och riksdag, vad vi inte behöver är fler förnumstiga råd som exempelvis hur vi kan ta in texter tidigare och lägga ännu mer tid på samtal kring desamma. Visst, samtal är bra och Sverige är vackert när solen skiner – och till detta kan vi rada upp en mängd andra plattityder. Men vi som står i klassrummet har en verklighet att hantera, och detta måste ni hjälpa oss med. Så kom inte med ytterligare nya råd. Kom inte med nya plåster. Ryck hellre bort alla gamla plåster. Patienten som heter gymnasiearbetet går ändå inte att rädda. 

Kom i stället med något helt nytt: ett nytt upplägg, en ny kurs, ett nytt system som är riggat för Sverige i vår tid - det vill säga en tid med internet, AI och Chat GPT. Kom med detta redan inför läsåret 2023/2024, tack!

Henrik Birkebo

Edith Marelli

Marcus Erhagen

Liselott Nilsson

Anna Gransten

Filippa Mannerheim

Richard Öhman

Anders Karlsson

Jim Karlsson

Tomas Hansson

Henrik von Mentzer