Fortsätt till huvudinnehåll

Världens bästa skitskola

För ett tag sedan gick UR:s reportageserie "Världens bästa skitskola". Det var en serie i fyra avsnitt, och den berörde mig djupt. Eller för att vara mer exakt: den gjorde mig indignerad!

För den som eventuellt missade detta, vill jag tipsa om i synnerhet två av avsnitten här. Jag återkallar även några av de minnesbilder som inpräntades hos mig då jag tittade.

Avsnitt 3: Experimentverkstaden
  • Elever på KTH upplever att de är dåligt förberedda från gymnasiet inför studierna. En universitetslektor uttalar att "det är kris". I femton års tid har de haft diagnostiska prov för sina nya studenter och kan avläsa av resultaten, att det har skett en kraftig försämring. Hälften av studenterna klarar inte högstadiets matematik.
  • På Handelshögskolan uttrycker de internationella studenterna sin förvåning över sina svenska studiekamraters bristande förkunskaper och negativa attityd till matematik.
  • Hjärnforskare Martin Ingvar sågar idén om alla elevers inneboende förmåga att ta ett stort eget ansvar. Denna pedagogiska idé saknar helt grund i verkligheten, menar han, och lyfter istället fram lärarens helt avgörande betydelse för huruvida eleverna lär sig något i skolan eller ej. 
  • Programledare Natanael Derwinger är på plats i Shanghai och låter en klass åk 4-elever prova på en uppgift som många, äldre svenska elever har svårt med. De kinesiska barnens uppsluppna skratt säger allt...!
Avsnitt 4: Dropouts
  • Varje år hoppar 13 000 elever av gymnasiet, och var fjärde elev har inget slutbetyg. Det är svårt för avhoppare att få jobb; det är i själva verket 90 % större chans att få jobb, även med halvdåliga betyg, jämfört med om man hoppat av.
  • En nationalekonom har räknat ut, att det stora antalet "dropouts" kostar Sverige dyrt i form av förlorade arbetsinkomster samt försörjningsstöd och övriga stödinsatser. Närmare bestämt 150 miljarder per årskull. Minst.
Ytterligare en minnesbild är från ett av avsnitten då en elev berättar att han under flera års tid suttit och spelat World of Warcraft i genomsnitt fyra timmar om dagen - under lektionstid.

Det finns all anledning att återkomma till detta.









Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …