Fortsätt till huvudinnehåll

"Getting it Right!"

Imorgon blir det heldag med filminspelningar. Vi håller på att göra en serie med genomgångar av den grundläggande engelska grammatiken. Vi kallar den "Getting it Right!". Det blir en serie på cirka tjuga korta filmer. Elever i åk 3 på Medieprogrammet på min gymnasieskola står för själva inspelningen och jag själv står för undervisningen.

Det som ledd mig till detta är att jag aldrig slutar förvånas över hur allt för många elever missat till och med det allra mest grundläggande inom engelska grammatiken. Faktum kvarstår att det blir lättare att komponera och spela vacker musik när man lärt sig grunderna. Det samma gäller inom målarkonsten eller matematiken eller ... you name it.

Inspirationen att spela in filmer kom när jag tog del av Fröken Matte-projektet. Kan de, kan jag! tänkte jag. :)

Det har tagit lite tid med allting, men nu ska vi äntligen bli klara. Se gärna introduktionen: Getting it Right! (bläddra ner lite).

NB. Alla filmer kommer småningom att läggas ut på YouTube.



Kommentarer

  1. Intressant. När jag studerade på Engelska och lärande blev vi varse om att grammatiken inte har lika stor betydelse i dagens skola. Det är fokus på kommunikation som är viktigast. Likväl har jag inte inte tittat på den nya kursplanen.

    Ställer mig lite tvekande på om vad som är viktigast. Dock säger du ju inte all grammatik, utan grunderna.

    SvaraRadera
  2. Hej Jesper,
    Det är sant att fokus ska ligga på kommunikation. Men betrakta två autentiska elevexempel:
    "I have been studied in school for nine years now".
    "I´m great of work under press" .
    (Alla engelsklärare stöter på exempel som är mycket mer bristfälliga än dessa, ändå "nöjer" jag mig med dessa). Förstår man vad dessa personer menar? Ja, det vill jag nog mena. Men inte vore det väl rätt att inte hjälpa dessa elever vidare och visa dem hur deras språk kan utvecklas ännu mera? I dessa fall skulle det självklart göra susen att prata lite om verbfraser och att visa dem på de normer som ändå finns. I synnerhet när det gäller skriftspråket är den grammatiska färdigheten ofta avgörande för om den språkliga utsagan blir meningsfull eller inte.
    I bedömningsunderlaget från Skolverket för Writing (En5) talas det fortfarande om betydelsen av ”formell kompetens” och att kunna uttrycka sig med flyt, tydlighet och ledighet.

    SvaraRadera
  3. Henrik, mycket bra motivationsvideo.
    Men jag vill påpeka att det enda ställe där det talas om språklig korrekthet i kunskapskraven är för betyg A på steg sju.

    Jag lär mina elever grammatik bara om de ber om det eller när det gäller fel de precis gjort i uppsats. Det just för att jag drog slutsatserna av att behöva traggla S i tredje personen singularis ännu på C-kursen.

    SvaraRadera
  4. Helena,

    Jag skulle aldrig komma på idén att börja med grammatiken. Däremot uppstår behovet av sådana samtal när jag läser och kommenterar elevernas uppsatser. Se gärna mitt svar till Jesper ovan. Oerhört många elever sitter som fågelholkar när man pratar om -s (ditt exempel). Att då kunna hänvisa till en kort video där principen förklaras istället för att lägga ner en massa lektionstid på sådana genomgångar verkar i min värld vettigt.

    När det gäller kunskapskraven är jag inte så säker på att du har helt rätt. Inte ens i kunskapskraven för A på steg sju hittar jag uttrycket "språklig korrekthet". Eller?

    Men - som jag skrev till Jesper ovan - den kommunikativa färdigheten bygger på att man någorlunda internaliserat målspråkets strukturer. När jag i mitt svar till Jesper skriver "bedömningsunderlaget" syftar jag på de av Skolverket skrivna uttolkningar vi fick inför NP i höstas (En5). När det i kunskapskravet för betyget E nämns "relativt tydligt" innebär det att de språkliga bristerna inte äventyrar vad eleven försöker säga.

    Tack för att du säger emot mig, ifall jag har fel. :)

    SvaraRadera
  5. Henrik, jag gjorde en handuppräckning i en C-kurs. Frågan var vem som jobbade med grammatik. Inte en enda MVG elev räckte upp handen. De hade alla lärt sig språket genom att läsa skönlitteratur. En så mycket mer effektiv väg till språklig korrekthet än grammatik.

    SvaraRadera
  6. Helena,
    Din invändning är naturligtvis relevant och klassisk. Ett seriöst försök till respons känns tungt att ge sig på, med tanke på hur frågan manglats genom tiden. Ett par tre späda försök till motfrågor:
    Uppfattade du dina elevers respons som att de aldrig pluggat ”grammatik” över huvud taget i skolan? Det har aldrig varit någon som förklarat för dem vad som exempelvis utgör en ”korrekt” verbfras, så att de i sin tur kan känna igen den när de ser den i vissa texter men inte i andra (säg, skillnaden mellan ”talspråkliga” och ”skriftspråkliga” texter)? Det har aldrig varit någon som förklarat för dem skillnaden mellan olika stilnivåer, utan det har de själva kommit på, på egen hand?
    För min egen del vill jag gärna betona – åter igen – att när jag i detta sammanhang (”Getting it Right!”) talar om engelsk grammatik, talar jag om den grundläggande engelska grammatiken (och då menar jag verkligen grundläggande). I de flesta fallen är det sådant som borde etablerats i åk 7 (det känns pinsamt att skriva detta) men av olika anledningar inte fått fäste. Jag blir oftast upprörd över att så många elever uppenbarligen fått så lite med sig till gymnasiet. Jag vill inte gärna sparka ”neråt” – men ändå! Jag vet ju att det inte beror på bristande språklig begåvning att många inte kan skriva mer än någon enstaka mening på ”korrekt” engelska.
    Slutligen, jag skulle inte själv vilja ställa upp grammatik-litteratur som motsatspar utan snarare som kompletterande par. Och ett uppenbart problem är helt klart att många av våra elever läser för litet. Denna brist menar jag inte kan kompenseras för genom grammatik. Man kan inte kompensera brist på intag av proteiner med intag av vitaminer. Back to tallriksmodellen.

    SvaraRadera
  7. Grammatiken är ju sorgligt försummad i dagens skola. Men det engelska uttalet slarvas det än mer med. När jag varit ute i skolopr har jag hört de mest förskräckliga uttal hos lärare och elever. Tonande s finns liksom inte till exempel. Intonationen kunde bli bättre. Nu lär sig många elever en slags svenskelska i skolan och hör sedan korrrekt engelska via andra medier. Förvirrande.

    SvaraRadera
  8. Tonande s, /z/, är en skön engelsk egenhet som vi inte får missa, absolut. Likadant när det gäller att göra den viktiga distinktionen mellan sheep och cheap (antar det är den för svenskar vanliga sammanblandningen som en viss teleoperatör bygger på i sin tevereklam med ett får). På samma gång får vi i någon utsträckning gilla läget: det är svårgenomförbart med säg-efter-mig-moment därför att vi numera inte ger företräde åt någon specifik dialekt (när du och jag gick i skolan var det självklart med RP, men det är ett tag sedan). Fokus bör ändå ligga på att uttalet är tydligt (annars blir ju kommunikationen lidande).

    SvaraRadera
  9. Helena Persson7 juni 2012 kl. 22:39

    Hej Henrik!
    Jag tycker det verkar superbra med filmade grammatik-genomgångar. Verkar ju funka hur bra som helst för mattelärarna, så varför inte också för oss språklärare?! Du skriver att de skulle läggas upp på Youtube... Vad ska man söka på för att hitta dem?
    Vänliga hälsningar
    Helena

    SvaraRadera
  10. Hej Helena,
    Ifall du går till mina senaste blogginlägg hittar du alla länkarna till filmerna på Youtube.
    http://birkebo.blogspot.se/2012/05/getting-it-right.html
    http://birkebo.blogspot.se/2012/05/getting-it-right-del-2.html

    SvaraRadera

Skicka en kommentar