Fortsätt till huvudinnehåll

Årets ledare 2011 i Danmark är rektor

Detta är ingen nyhet. Men det är intressant:

Varje år utser den danska organisationen Lederne årets ledare. Priset är mycket prestigefyllt och det är vanligtvis de stora elefanternas ledare som kommer i betraktande för detta. Ett år kröntes Lego:s VD, ett annat år var det högsta hönset för Danmarks Nationalbank som fick stå högst på prispallen.

I år var det tionde gången som priset delades ut, och den som till slut fick priset som årets ledare 2011 var inte Nordeas förhandstippade VD utan rektor Lise Egholm. Under sexton års tid har hon hållit i rodret vid Rådmandsgades Skole i inre Köpenhamn. Utifrån hur hon beskrivs i Børsen (danska motsvarigheten till Dagens Industri) verkar hon vara en färgstark person som vet vad hon vill. Hon är inte rädd för att ställa krav på vare sig elever, lärare eller föräldrar, och hon vet hur viktigt det är med tydlighet i alla led i en organisation. I filmklippet nedan uttrycker hon en förhoppning om att insikten angående detta landar hos allt fler, inte minst hos dem som bestämmer över hur skolan får och ska agera. 

Föräldramöte är till exempel inget valfritt i hennes värld. Det är inget erbjudande från skolans sida att föräldrarna får komma till skolan fyra gånger om året, utan det är ett krav att de möter upp. Hon vet att för att vinna barnens respekt måste hon även vinna föräldrarnas respekt. "Är det du som är bossen?", frågar barnen. "Ja, det är jag som är bossen", svarar Lise Egholm. Och sedan ler hon.

80 % av barnen på hennes skola har danska som sitt andraspråk och förutsättningarna för lärande och integration är på flera sätt inte de optimala. Ändå verkar hon och hela skolans personal ha kommit långt med sitt arbete (sin "mission" som ordföranden för Lederne kallar det i artikeln ovan). Inte oviktigt är att hon tydligen ser en ära i att kunna namnen på samtliga sexhundra barnen på skolan.

Jag kom plötsligt att tänka på "Educating Essex"; vad kan det bero på?




Kommentarer

  1. Kul med ett sådant pris till en rektor och härligt att se hur hon kramar ungarna. :)

    SvaraRadera
  2. Ja, Helena, det är kul. Man förstår att hon har kämpat för det.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…