Fortsätt till huvudinnehåll

Debattartikel - Uppdaterat

Tidningen TTela har tagit in debattartikeln, med en - tycker jag - aningen vilseledande ny rubrik: "Inget lyckligt äktenskap?"

Man kan vara kompisar ändå!
Kommunpolitikerna i Trollhättan och Vänersborg har slagit ihop sina kloka huvuden. Nu har de även tänkt sig slå ihop våra respektive gymnasieskolor. Hur det första med nödvändighet skulle leda till det andra är dock inte helt enkelt att förstå. I interna samtal har detta samgående beskrivits som ett äktenskap och 1 januari 2013 ska de tu bli ett. Kommer då detta bli ett lyckligt äktenskap?
Först måste vi så klart komma ihåg att detta handlar om ett konvenansäktenskap och inte någonting annat. Vi snackar inte kärlek här, och vi snackar inte heller pedagogik, utan vi snackar ekonomi. Såklart. I lanseringen av de storslagna visionerna har man åtminstone inför lärarna låtit påskina de stora vinsterna för eleverna med ett sådant samgående (”eleven i centrum”). Ändå har inte vare sig politikerna eller tjänstemännen (som är de verkliga arkitekterna bakom detta) övertygat så här långt.
När det gäller rektorerna agerar dessa professionellt och lojalt gentemot sina arbetsgivare. Man kan dock undra hur många av rektorerna som egentligen tror på detta? I denna tidning, 26 augusti 2011, då det första försöket till gifte stupat, uttalade sig åtminstone förste rektorn för Birger Sjöbergsgymnasiet, Lena Hansson, försiktigt avvaktande till planerna. Hon menade att det är svårt att förutsäga och överblicka alla eventuella konsekvenser som ett samgående skulle föra med sig. Hur eleverna kommer att välja är till stora delar oförutsägbart och de ekonomiska vinsterna är av flera anledningar svåra att sia om.
Sedan dess kan man på goda grunder misstänka att det gått prestige i alla förhandlingarna. De fackliga företrädarna för respektive lärarfack, Larz Blomqvist och Linda Forssén, har flera gånger uttryckt sina farhågor. Senast här om veckan (ttela, 29/2) försökte de igen att påpeka vilken stor omorganisering detta ”giftermål” kommer att innebära. En helt ny organisation ska byggas upp med ett eget kansli och en egen chef (vilken för närvarande headhuntas febrilt). Bara det måste kosta oerhört mycket pengar.
Så, kära kommunpolitiker: besinna er. Åtminstone i en del äldre filmer brukar prästen fråga församlingen om det är någon som har något att invända mot detta giftermål? Jag skulle vilja säga att när det gäller detta giftermål finns det väldigt många som har väldigt mycket att invända. Församlingen tror helt enkelt inte på detta.
Fundera en gång till – och kom ihåg att man inte behöver gifta sig med sin kompis, man kan vara kompisar ändå!

Kommentarer

  1. Mycket skickligt skrivet, Henrik. Humoristiskt, rappt och djupt angeläget. Självklart tar de in den. Att kommunpolitikerna tar reson är dock betydligt mindre troligt.

    SvaraRadera
  2. Tack för den fina recensionen, Helena!
    Vad gäller de tänkta mottagarnas reception verkar du mindre optimistisk. Du talar av egen erfarenhet, kommunpolitikern? :D

    SvaraRadera
  3. Mycket bra artikel i TTela idag! Instämmer helt med vad Helena tycker. Keep going ;)
    Ha´det bra/
    Agnetha.

    SvaraRadera
  4. Självklart tog de in den, Henrik, den var superbra. :) Och ja jag talar av bitter erfarenhet.

    SvaraRadera
  5. OK, inte så kul att höra. Jag lovar att återkomma i ärendet och berätta hur det går/gick.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …