Fortsätt till huvudinnehåll

Samtal med Ylva Eggehorn

Igår kväll var jag och lyssnade till poeten Ylva Eggehorn. För några år sedan läste jag ett par av hennes böcker, men detta var första gången jag hörde henne live. Framträdandet antog formen av ett samtal och  Eggehorn berättade fritt om sin diktning och delar ur sitt liv.

Redan vid tolv års ålder förklarades hon vara ett underbarn och fick sina första dikter publicerade när hon var elva. I hennes barndomshem fanns det en kärlek till språket och berättelser i alla dess former och det fanns alltid ett rikt sortiment av böcker inom räckhåll. Som godnattsagor tyckte hennes pappa att det var bra för henne och hennes syskon att få ta del av Homeros verserade epos (varför hon än idag kan citera delar ur Odyssén innantill). När hon var åtta år gammal läste hon på egen hand Selma Lagerlöfs samlade verk. 

Sedan dess har det såklart hunnit rinna mycket vatten under broarna. Ylva Eggehorn är en autentisk berättare och i sina betraktelser framträder såväl livets skönhet som dess skörhet. Hon är en ordkonstnär vars diktkonst har sin klangbotten i hennes egna liv, samtiden, och den kristna berättelsen. Hon är inkluderande i sitt tilltal och det märks att hon inte fastnat bland ryggdunkarna på Olympen. Hon har gått sin egen väg och hunnit bli folklig. När medarbetarna inom Räddningstjänsten plötsligt fick väldigt mycket att göra i samband med tsunamin i Phuket för några år sedan var det "Var inte rädd" som de läste alternativt sjöng tillsammans varje kväll. Fem hundra plastsäckar är väldigt mycket.

När man lyssnar till Ylva Eggehorn påminns man om att även för "underbarn" är det kreativa skrivandet förbundet med mycket vånda. Igår kväll berättade hon om när Roy Andersson höll på med sin "Sånger från andra våningen". Benny Andersson hade skrivit filmmusiken och nu behövdes det en passande text till. Detta visade sig dock vara lättare sagt än gjort. Musiken var vacker och hjärtskärande (bland annat lär det i en av låtarna förekomma en nedåtgående basgång symboliserande det svenska samhällets förfall), och för Eggehorn blev det att sitta hemma vid köksbordet och lyssna till låten säkert ett hundratal gånger, innan hon tyckte att texten började komma till henne. Inget quick fix där inte. Men sedan blev det också fint.

Det är nog dags för mig att läsa lite mera Eggehorn (den som vill läsa lite mera om Ylva Eggehorn kan börja här).





Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …