Fortsätt till huvudinnehåll

Lärarna säger nej!

"Enkäten talar sitt tydliga språk. 200 lärare tillfrågades, 175 svarade. Av dessa sade inte mindre än 163 blankt nej till det blivande gymnasieförbundet, åtta hade ingen åsikt och fyra sade ja."

Ovanstående är ett citat ur dagens ttela där Larz Blomqvist och Linda Forssén, företrädare för respektive lärarfack, uttalar sin milda förvåning över Trollhättans gymnasielärares kompakta nej till planerna på ett gymnasieförbund mellan Trollhättans och Vänersborgs gymnasieskolor. De hade förväntat sig en noterbar tveksamhet från lärarnas sida, men att de skulle ge tummen ner så pass enhälligt kom ändå som en överraskning. På ledarplats i samma tidning skriver Ulla Andersson:

"Frågan har också förberetts av tjänstemän som inte förstått vikten av att låta berörda lärare vara med från starten av förändringsarbetet. Tjänstemän som inte insett att lärarna representerar sakkunskapen och erfarenheten och kunnat tillföra "slutprodukten" en hel del."

Ulla Andersson slår huvudet på spiken här. Det kan rätteligen upplevas som ett uttryck för en viss arrogans när politiker och tjänstemän är beredda att göra stora omorganisationer utan att ens rådfråga dem som är närmast berörda och som på flera sätt har den mest unika insynen i verksamheten, det vill säga lärarna samt övriga anställda inom skolan. När lärarna för några veckor sedan (det vill säga strax innan enkäterna delades ut) ändå till slut fick möjlighet att ställa sina frågor till arkitekterna bakom planerna på gymnasieförbundet blev det uppenbart just hur lite genomtänkt hela projektet är. Frågorna som ställdes var på alla sätt seriösa, insiktsfulla och initierade. Det var nu som de ansvariga kunde få visa på perspektiven och klokheten i de långt gångna planerna. För inte drar man väl i gång ett så pass stort projekt utan att ha vänt på varje sten och övervägt alla tänkbara scenarior?

Tyvärr visade sig inte hjärnorna bakom det tänkta gymnasieförbundet kunna matcha lärarnas frågor. Istället hade man tydligen tänkt sig att det skulle räcka med ett uppradande av siffror om vikande elevunderlag samt lite allmänna försäkringar om på vilket sätt en storskalig organisation på något vis ska utgöra en charmfaktor för de elever som ändå finns i vårt närområde. Det blev därmed en tydlig obalans i dialogen och man gjorde en i grunden total missbedömning av hela situationen. Ändå har bland annat Trollhättans kommunalråd, Paul Åkerlund, valt att tolka lärarnas skepsis som att det i grunden råder brist på information. På den punkten får han dock mothugg av Blomqvist och Forssén:

"De tror att lärarnas skepsis beror på dålig information. Det är fel, lärarna är väl informerade men tycker att det är en dålig idé."

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…