Fortsätt till huvudinnehåll

Barn som attribut?



Abortturism av ett oväntat slag är numera en ökande trend i Danmark, rapporterar dr.dk. Det handlar om danska kvinnor, förmodligen ur den välutbildade delen av befolkningen, som vid en skanning efter vecka 14 får könsbestämt fostret i magen och som, då utslaget inte är till belåtenhet, söker sig till Sverige för att få gjort det ingrepp som den danska lagstiftningen inte medger (i Danmark och övriga Norden är abortgränsen vecka 12, utom i särskilda fall). Hur omfattande denna nya abortturism är, är det ingen som vet. Enligt specialläkare Birgit Peterson finns det dock ingen anledning att inte tro att den kommer att öka.

Robert Kinnerfelt, från abortkliniken "Lille Københavner", efterlyser i reportaget en debatt kring ämnet i Danmark. I tv-inslaget (klicka på länken ovan) berättar han att han själv tidigare delgett information om fostrets kön till de undrande föräldrarna men att han nu slutat med det. 

När det gäller parallellen till Sverige meddelar dr.dk att ”… [i] Sverige har problemet tidligere været til debat, efter overlægen Kaj Wedenberg fra Målar Sygehus i Eskilstuna havde kontaktet Socialstyrelsen i ønsket om at få en lovændring, fordi personalet fandt det etisk svært at udføre denne type aborter.
Men myndighederne har ingen planer om at forbyde aborter, som alene skyldes barnets køn.
- Frem til 18. uge har vi fri abort, og så skal man udføre den, uanset hvilken årsag, der er til aborten, lyder det fra Thomas Tegenfeldt, der er tilsynschef hos Socialstyrelsen i Sverige.” 

Ifall någon undrar är det uppenbarligen så att den samlade vetenskapen fortfarande inte kan uppnå konsensus när det gäller den annars till synes enkla frågan om när ett barn blir ett barn (som särskild varelse, person och innehavare av alla juridiska rättigheter som detta innebär). I Sverige tar det 18 veckor, i Danmark 12 veckor - i somliga länder sker det vid befruktningen

Vad vi vet är detta: utifrån vår övertygelse grundas vår moralkänsla. Den danska abortläkaren Robert Kinnerfelt är uppenbarligen känslomässigt engagerad i sitt moraliska ställningstagande, och så brukar det också vara i Sverige, även om gränsdragningen här är en annan. Strax under ytan är det alltid alla känslorna på en och samma gång som gäller. - Det är bara att följa debatten på dr.dk:s hemsida som följt i kölvattnet av reportaget, då påminns man om detta.

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…