Fortsätt till huvudinnehåll

Barn som attribut?



Abortturism av ett oväntat slag är numera en ökande trend i Danmark, rapporterar dr.dk. Det handlar om danska kvinnor, förmodligen ur den välutbildade delen av befolkningen, som vid en skanning efter vecka 14 får könsbestämt fostret i magen och som, då utslaget inte är till belåtenhet, söker sig till Sverige för att få gjort det ingrepp som den danska lagstiftningen inte medger (i Danmark och övriga Norden är abortgränsen vecka 12, utom i särskilda fall). Hur omfattande denna nya abortturism är, är det ingen som vet. Enligt specialläkare Birgit Peterson finns det dock ingen anledning att inte tro att den kommer att öka.

Robert Kinnerfelt, från abortkliniken "Lille Københavner", efterlyser i reportaget en debatt kring ämnet i Danmark. I tv-inslaget (klicka på länken ovan) berättar han att han själv tidigare delgett information om fostrets kön till de undrande föräldrarna men att han nu slutat med det. 

När det gäller parallellen till Sverige meddelar dr.dk att ”… [i] Sverige har problemet tidligere været til debat, efter overlægen Kaj Wedenberg fra Målar Sygehus i Eskilstuna havde kontaktet Socialstyrelsen i ønsket om at få en lovændring, fordi personalet fandt det etisk svært at udføre denne type aborter.
Men myndighederne har ingen planer om at forbyde aborter, som alene skyldes barnets køn.
- Frem til 18. uge har vi fri abort, og så skal man udføre den, uanset hvilken årsag, der er til aborten, lyder det fra Thomas Tegenfeldt, der er tilsynschef hos Socialstyrelsen i Sverige.” 

Ifall någon undrar är det uppenbarligen så att den samlade vetenskapen fortfarande inte kan uppnå konsensus när det gäller den annars till synes enkla frågan om när ett barn blir ett barn (som särskild varelse, person och innehavare av alla juridiska rättigheter som detta innebär). I Sverige tar det 18 veckor, i Danmark 12 veckor - i somliga länder sker det vid befruktningen

Vad vi vet är detta: utifrån vår övertygelse grundas vår moralkänsla. Den danska abortläkaren Robert Kinnerfelt är uppenbarligen känslomässigt engagerad i sitt moraliska ställningstagande, och så brukar det också vara i Sverige, även om gränsdragningen här är en annan. Strax under ytan är det alltid alla känslorna på en och samma gång som gäller. - Det är bara att följa debatten på dr.dk:s hemsida som följt i kölvattnet av reportaget, då påminns man om detta.

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …