Fortsätt till huvudinnehåll

Müslim, grånett och pollenfakir

Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan. På deras hemsida står det att
"[S]pråkrådet ger råd i språkfrågor och följer språkens utveckling i Sverige. Vi ger ut språkböcker och tidskrifter, håller föredrag, bedriver språkforskning och verkar för svenskt och nordiskt språksamarbete."
Till Språkrådets hemsida kan man bland annat skicka in nyord som man hört i sin närhet eller i media av olika slag. Språkrådet lägger inget värderande i dessa ord utan antecknar dem helt enkelt i en lista. Vilka som kommer att vinna gehör, och vilka som kommer att vara en fluga vill sedan visa sig. När man betraktar deras listor över de senaste åren är det bara att konstatera att de flesta inskickade orden inte höll så värst länge.

Exempel på ord som skickats in till Språkrådet i år är:
  • müslim (person som gillar hälsokost)
  • grånett (gråhårig person, komplement till brunett och blondin)
  • pollenfakir (en som springer i björkskogen som slår ur, trots allergi)
  • vacka (vård av katt)
Listan är mycket längre än så, och omedelbart kan jag fatta tycke för ganska många av dem. "Nylleboken" som någon skickat in - syftande till Facebook - tror jag däremot inte på alls. Men vi får väl se.


Kommentarer

  1. Det var ju helt underbara ord, Henrik. Tack. :)

    SvaraRadera
  2. Men då får vi ju börja använda dem. ;)

    SvaraRadera
  3. Birkebo fan vad du är snygg

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …