Fortsätt till huvudinnehåll

Müslim, grånett och pollenfakir

Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan. På deras hemsida står det att
"[S]pråkrådet ger råd i språkfrågor och följer språkens utveckling i Sverige. Vi ger ut språkböcker och tidskrifter, håller föredrag, bedriver språkforskning och verkar för svenskt och nordiskt språksamarbete."
Till Språkrådets hemsida kan man bland annat skicka in nyord som man hört i sin närhet eller i media av olika slag. Språkrådet lägger inget värderande i dessa ord utan antecknar dem helt enkelt i en lista. Vilka som kommer att vinna gehör, och vilka som kommer att vara en fluga vill sedan visa sig. När man betraktar deras listor över de senaste åren är det bara att konstatera att de flesta inskickade orden inte höll så värst länge.

Exempel på ord som skickats in till Språkrådet i år är:
  • müslim (person som gillar hälsokost)
  • grånett (gråhårig person, komplement till brunett och blondin)
  • pollenfakir (en som springer i björkskogen som slår ur, trots allergi)
  • vacka (vård av katt)
Listan är mycket längre än så, och omedelbart kan jag fatta tycke för ganska många av dem. "Nylleboken" som någon skickat in - syftande till Facebook - tror jag däremot inte på alls. Men vi får väl se.


Kommentarer

  1. Det var ju helt underbara ord, Henrik. Tack. :)

    SvaraRadera
  2. Men då får vi ju börja använda dem. ;)

    SvaraRadera
  3. Birkebo fan vad du är snygg

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…