Fortsätt till huvudinnehåll

Rätt vad man går där, så ligger man där - och då står man där!

Ovanstående yttrades av Göran Everdahl i programmet Spanarna på P1 kl 15.03 igår. Enligt honom är det (kanske) ett talesätt från norra Sverige, och just igår passade det utmärkt in i en spaning som han höll på och redovisade. För mig var uttrycket alldeles nytt men helt "up my isle", om man säger så.

En anledning till att jag bet märke i det var nog också att det så väl uttryckte hur jag kände det i förrgår då jag plötsligt hamnade i diket med bilen. Man kommer där så lugnt och fint, tycker man, och ändå - inom några få sekunder - är läget plötsligt ett helt annat än vad man ställt in sig på - och då står man där!

Ja, som det kan gå. För min del löste det sig dock. Ett telefonsamtal bort fanns det hjälp att få, och inom en halvtimme var jag back on track. Det finns lyckligtvis människor som funnit att de kan vara sina medmänniskor till tjänst inte genom att hålla vackra tal eller genom att skriva djupsinniga böcker utan genom att köra runt med en bärgningsbil och hjälpa upp sådana som mig (och han i den andra bilen som redan kört av vägen bara tio meter ifrån mig) - ur diken och andra kniviga situationer som vi mer eller mindre oförhappandes försatt oss i. Är inte det bra?

- Nu gäller det i övrigt bara att försöka övertyga resten av familjen om att vi i år fick satsa på en spoiler fram som vår gemensamma julklapp. Det kommer nog att gå jättebra.

Kommentarer