Fortsätt till huvudinnehåll

Rätt vad man går där, så ligger man där - och då står man där!

Ovanstående yttrades av Göran Everdahl i programmet Spanarna på P1 kl 15.03 igår. Enligt honom är det (kanske) ett talesätt från norra Sverige, och just igår passade det utmärkt in i en spaning som han höll på och redovisade. För mig var uttrycket alldeles nytt men helt "up my isle", om man säger så.

En anledning till att jag bet märke i det var nog också att det så väl uttryckte hur jag kände det i förrgår då jag plötsligt hamnade i diket med bilen. Man kommer där så lugnt och fint, tycker man, och ändå - inom några få sekunder - är läget plötsligt ett helt annat än vad man ställt in sig på - och då står man där!

Ja, som det kan gå. För min del löste det sig dock. Ett telefonsamtal bort fanns det hjälp att få, och inom en halvtimme var jag back on track. Det finns lyckligtvis människor som funnit att de kan vara sina medmänniskor till tjänst inte genom att hålla vackra tal eller genom att skriva djupsinniga böcker utan genom att köra runt med en bärgningsbil och hjälpa upp sådana som mig (och han i den andra bilen som redan kört av vägen bara tio meter ifrån mig) - ur diken och andra kniviga situationer som vi mer eller mindre oförhappandes försatt oss i. Är inte det bra?

- Nu gäller det i övrigt bara att försöka övertyga resten av familjen om att vi i år fick satsa på en spoiler fram som vår gemensamma julklapp. Det kommer nog att gå jättebra.

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…