Fortsätt till huvudinnehåll

Kommunicera mera!


Ordet ”kommunikation” kommer från latin och betyder ordagrant ”att göra en sak gemensam” (som i äga tillsammans).

Någon sänder ut en signal, verbalt eller icke-verbalt, i avsikt att kommunicera någonting specifikt. Den bärande kraften är hoppet om att någon därute förstår att avkoda signalen rätt. Det må vara en attityd (”Jag är arg!”), en inbjudan (”Ska vi ta en kopp kaffe?”), en uppmaning (”Köp den här nya, fräcka mobiltelefonen!”) eller ett inlägg i en intellektuell diskussion (”Gud är död!”).

Bland djuren visar inte minst delfinerna prov på en imponerande förmåga att ”göra en sak gemensam”. Ändå utmärker sig människan genom sin näst intill oändliga kommunikativa repertoar. Man kan studera språk, psykologi och kommunikationsteorier hela livet och ändå inte förstå fullt ut vad som händer (i verkligheten åtminstone, i teorin kan man vara hur smart som helst). Hela tiden uppenbarar det sig nya skikt, nya uttryck och nya dynamiska möjligheter. Vad sägs till exempel om den ironiska blinkningen och det kvävda skrattet?

Retorik handlar om konsten att nå fram med ett budskap, och visst är det en konst allt. Mycket händer med signalen som sänds ut till dess den når fram och tolkas på ett meningsfullt sätt av en mottagare. Emellanåt blir det som vi avsett, andra gånger blev det bara pannkaka utav det.

Shit happens. 




Kommentarer

  1. Hur man kommunicerar är en viktig bit. Men det gäller också att vara en bra mottagare. Att vias litet god vilja. Att inse att shit happens.

    SvaraRadera
  2. Helena, absolut. It takes two to tango. Och sedan har vi alla de andra faktorerna och aktörerna också (omgivningen, det förflutna, farhågor och förhoppningar, etc) som alltid gör sig påminda i varje kommunikationshandling.
    På tal om attityd: i serieteckningen ovan får man väl i och för sig medge att den gamla damen verkar ha rätt attityd, men jag tror inte den unge herrn känner han får full utdelning för de 2000 spänn han lagt ner på det rätta hänget.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …