Fortsätt till huvudinnehåll

Kommunicera mera!


Ordet ”kommunikation” kommer från latin och betyder ordagrant ”att göra en sak gemensam” (som i äga tillsammans).

Någon sänder ut en signal, verbalt eller icke-verbalt, i avsikt att kommunicera någonting specifikt. Den bärande kraften är hoppet om att någon därute förstår att avkoda signalen rätt. Det må vara en attityd (”Jag är arg!”), en inbjudan (”Ska vi ta en kopp kaffe?”), en uppmaning (”Köp den här nya, fräcka mobiltelefonen!”) eller ett inlägg i en intellektuell diskussion (”Gud är död!”).

Bland djuren visar inte minst delfinerna prov på en imponerande förmåga att ”göra en sak gemensam”. Ändå utmärker sig människan genom sin näst intill oändliga kommunikativa repertoar. Man kan studera språk, psykologi och kommunikationsteorier hela livet och ändå inte förstå fullt ut vad som händer (i verkligheten åtminstone, i teorin kan man vara hur smart som helst). Hela tiden uppenbarar det sig nya skikt, nya uttryck och nya dynamiska möjligheter. Vad sägs till exempel om den ironiska blinkningen och det kvävda skrattet?

Retorik handlar om konsten att nå fram med ett budskap, och visst är det en konst allt. Mycket händer med signalen som sänds ut till dess den når fram och tolkas på ett meningsfullt sätt av en mottagare. Emellanåt blir det som vi avsett, andra gånger blev det bara pannkaka utav det.

Shit happens. 




Kommentarer

  1. Hur man kommunicerar är en viktig bit. Men det gäller också att vara en bra mottagare. Att vias litet god vilja. Att inse att shit happens.

    SvaraRadera
  2. Helena, absolut. It takes two to tango. Och sedan har vi alla de andra faktorerna och aktörerna också (omgivningen, det förflutna, farhågor och förhoppningar, etc) som alltid gör sig påminda i varje kommunikationshandling.
    På tal om attityd: i serieteckningen ovan får man väl i och för sig medge att den gamla damen verkar ha rätt attityd, men jag tror inte den unge herrn känner han får full utdelning för de 2000 spänn han lagt ner på det rätta hänget.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…