Fortsätt till huvudinnehåll

Om en vedtrave kunde prata


Jag försjunker i en djup betraktelse över den vedtrave jag just staplat i köket. Tankarna vill inte riktigt ta form, men jag fascineras över vad jag ser. Någonting med att trä är organiskt och att man kan urskilja årsringarna. Det är givetvis olika träslag, och vedklabbarna har olika former beroende på var sågklingan har haft sin framfart och var yxan klöv. Jag kan hålla med min fru då hon säger att traven ser ut som en vacker möbel i sig.

Idag ska vi iväg till Uddevalla och titta på Passionsspelet. Det spelas utomhus och jag vet av erfarenhet att torget i Uddevalla kommer att vara proppfullt av människor. Det kommer att bli kallt, men själv sållar jag mig till dem som tror att Passionsdramat var och är en Händelse att beakta.

Det går att lik den korsfäste Brian i Monty Pythons gestaltning vissla "Always look on the bright side of life" (och for the record kan vi väl nämna att just den filmen är en av mina all time-favoriter). Men frågan är om det alltid räcker med positivt tänkande? Den andra Snubben som hängde en bit bort visslade inte. Det är jag glad för.

Kommentarer

  1. Det var en ovanligt filosofisk Henrik det här. :)
    Jag brukar visa Life of Brian i åttan. Vet inte om jag kan fortsätta med det dock. Jag har haft kristna elever som tagit illa vid sig.
    Glad Påsk, käre Henrik!

    SvaraRadera
  2. Jo, det gäller att portionera ut det varsamt. ;)

    Jag tycker inte kristna elever behöver ta illa vid sig av LoB. Den satiriska udden riktas, som jag ser det, inte mot Jesus själv utan främst mot den typiska, oreflekterade (och farliga) fårskocksmentaliteten - som förövrigt gärna frodas lite varstans. "What we are trying to say", som John Cleese förklarar det i denna intervju, "is think for yourselves. Don´t just follow others!": https://www.youtube.com/watch?v=Ku3GcPrW9xg

    Glad påsk, Helena!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…