Fortsätt till huvudinnehåll

Cultures and culture shock

We´re thrusting ourselves into a discussion about culture and culture shock: how do you define a "culture", and what does it mean to be "shocked" by it?

I´m standing before a group of twenty-fiveish third-grade students of English at upper-secondary level. Not everyone is able to grasp the issue at hand immediately, and even fewer feel the thrill of talking about this at all. After a while, however, we´re getting into it and we start talking about assumptions, cues, values, attitudes, manners and etiquette.


Among any established group of people there are basic corporate agreements that were negotiated long ago but now taken for granted by most. Often, it is quite subtle. When encountering a culture which is new to you, you may feel out of place among the residents, and you don´t understand the nods and the jokes. What are they talking about, you wonder? Why do it ... this way?

When trying to understand what culture shock is all about Oberg suggests this model of the five stages one goes through when embarking on getting integrated in another culture. Normally, the starting point may be a feeling of excitement (everything is new), followed after a while by a stage of having growing sentiments of irritation and discomfort (it really isn´t like it used to be). Then again new attemps to accommodate to the new world follow and eventually, hopefully, one has learnt to live in both cultures (while perhaps not being uncritical towards modes and expressions of neither culture, now that one has acquired an enhanced eyesight).

Obviously, the concept of culture and culture shock is applicable both when talking about geographically determined cultures, like different countries, on a macro level, but also when considering what happens when starting at a new school, a new work place or going on vacation with another family, that is, on a micro level.

Sting says it all very well in his An Englishman in New York, one of the most cool songs I know of:



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…