Fortsätt till huvudinnehåll

Fröken Julie - då och nu

Vi läser August Strindbergs Fröken Julie i svenska 3. Hur gör man då, när man läser ett drama från artonhundratalet i ett svenskt klassrum, 125 år efter att det skrevs? Ja, det finns nog många sätt att göra det på. Målet helgar medlen.

Hittills har vi ägnat fyra lektioner åt detta moment. Vi började med att titta på en kort introduktionsfilm till Strindberg - en animerad tvåminutersfilm - och sedan satte vi igång med högläsning. Vi turades om att vara betjänten Jean respektive adelsfröken Julie och kokerskan Kristin. Språket är ofta ålderdomligt, med instuckna ord och fraser på franska, men det finns ett driv i handlingen och replikerna som gör att man inte fastnar i det som är svårt. 

Andra lektionen ägnades åt att lyssna till ett föredrag på UR. Efter drygt en halvtimme var det dags att bryta och försöka smälta vad som sagts. Föredragshållaren höll sig på en hög abstraktionsnivå med mängder av syftningar till namn, företeelser och idéer. Needless to say: det är givetvis här som lärarens uppgift blir grannlaga och oumbärlig: 
  • Vad innebär det när föredragshållaren framhåller att Strindberg hämtade inspiration från Zola, Ibsen, Brandes och Nietzsche? 
  • Varför kom Strindberg att intressera sig för psykologi och varför avlägsnade han sig allt mer från idén på socialismen som svaret på samhällets orättvisor? 
  • Hur såg han på sig själv, och varför vände han länge ryggen åt romanen som konstform för istället att satsa helt på dramat? 
  • Vem är Jean och vem är Fröken Julie? Vem är Kristin? Vilka är deras bevekelsegrunder och vem är den verkliga aristokraten?
Strindberg

Lektion tre och fyra var var det dags att ägna ytterligare en bra stund åt att prata om ovanstående samt läsa vidare. Vi gled in på att diskutera monarkins roll även i samtida Sverige (och Danmark: ingen kände till att Sveriges kung och Danmarks drottning är kusiner). Vi pratade om platta och runda karaktärer, vi pratade om arv och miljö, klasskamp (och Strindbergs syn på såväl adeln som "packet") och kvinnoemancipation (inklusive Strindbergs problematiska kvinnosyn). 

Hur blir det nästa lektion, det vill säga efter lovet? Ja, det får vi se. Vad vi vet är att vi ska åka till Göteborg 14 november och se Fröken Julie på Stadsteatern. Kritikerkåren är inte samstämmig i sin kritik av just denna version: någon anser att den är snygg fast saknar nerv, medan någon annan utbrister att Zanjani gör en magisk insats som fröken Julie (samt får medhåll av SvD:s recensent: "Nina Zanjani gör en Julie som är sårigt aktuell"). Vi får väl se vad vi tycker!



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …