Fortsätt till huvudinnehåll

Jul med varierande förtecken

Varje år vid denna tid brukar varje dagstidning med ett uns av självaktning att klämma in någon dubbelsidig rikt illustrerad artikel som försöker förklara för oss ursprunget till vårt svenska julfirande (har inte sett dessa artiklar än just i år, men de kommer, var så säker). Tomtar och troll, julgranar och julgris, midvinter och glögg, alla har de sin historia. Gammal folktro samt julens delvis hedniska rötter brukar få mycket utrymme i dessa artiklar, men taget redan ordet "jul" i beaktande är detta kanske inte att förvånas över.

Ändå förknippar nog de flesta svenskar av idag julen med den kristna berättelsen om vad som utspelade sig för länge sedan i marginalen, i utkanten av vår civilisation. Detta är givetvis inte hämtat ur luften, och inte minst kärleken till alla klassiska julsånger och julpsalmer har djupt fäste i folksjälen, bland dessa "Stilla natt" och "O helga natt". Vårt kollektiva minne innefattar utöver en stor mängd nutida poptexter, Arne Weise och Kalle Ankas jul samt filmer av olika slag även den tidlösa texten i julevangeliet. Mot dessa tar vi sedan spjärn då vi mejslar fram vår "egen" jul.

Idag firar vi jul med varierande förtecken. Gänget i filmen nedan ansluter sig på sitt hurmoristiska sätt till någon form av kristen berättelse och uttrycker sin oro att denna glöms bort. Inte minst identifierar de en del yttre påtryckningar som nog många av oss - vare sig vi nickar till den kristna berättelsen eller ej - gärna skulle vilja hitta alternativ till, alternativ som rimmar med vår mänsklighet och djupaste längtan. 



På mobiltelefonen, klicka här.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…