Fortsätt till huvudinnehåll

Ordning och reda i klassrummet

Jag läser att Jan Björklund har tillsatt en utredning med uppdrag att söka vägar till ett gott klassrumsklimat. Bland en del väcker detta ironiska eller till och med raljerande och pejorativa utbrott och kommentarer, gärna med syftning till "majoren", utbildningsminister Jan Björklund. Hos andra, däribland LR:s ordförande Bo Jansson, är reaktionen mera positiv, då med syftning till vad OECD:s granskning av svenska skolan nyligen visade angående bristen på studiero i många svenska klassrum.

Vad tänker jag då själv? Ja, som många andra tidigare påpekat har det på allvar gått politik i skolfrågan. Skolan är ett prestigeprojekt, och det är nu som det gäller att visa prov på handlingskraft och ett rörligt, visionärt sinne. 14 september är snart, och det är aldrig kul att förlora ett val. Detta förstår vi alla.

På samma gång kan man också undra varför just ordet "katederundervisning" betonas så starkt, då man talar om den goda undervisningen. Själv använder jag bara "katedern" - ett bord - för att ställa min dator på och lägga papper och böcker på då jag träder in i klassrummet, och jag sitter nästan aldrig på stolen vid katedern; vi har inga hemklassrum, så det är inget specifikt "henrikskt" över det heller. Men emellanåt börjar ord att leva sitt eget liv, och det är väl det som inträffat här. "Katederundervisning" står för lärarledd undervisning, och lärarledd undervisning är i min värld någonting bra (förutsatt att läraren i fråga kan leverera god undervisning och inte bara är övermåttan förtjust i sin egen röst; i fokus bör alltid vara eleverna och lärandet).

Generellt menar jag att vi måste "reclaim the undervisningstiden". Kan en utredning bidra till att frågan lyfts ytterligare och att politiker, huvudmän och rektorer tillsammans med lärarna - och eleverna själva givetvis, tillsammans med deras föräldrar - blir beredda att på allvar satsa på att själva undervisningen blir det centrala, och att allt som bidrar till att detta ändå inte sker tas om hand, ja, vem kan då vara emot?

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …