Fortsätt till huvudinnehåll

Ordning och reda i klassrummet

Jag läser att Jan Björklund har tillsatt en utredning med uppdrag att söka vägar till ett gott klassrumsklimat. Bland en del väcker detta ironiska eller till och med raljerande och pejorativa utbrott och kommentarer, gärna med syftning till "majoren", utbildningsminister Jan Björklund. Hos andra, däribland LR:s ordförande Bo Jansson, är reaktionen mera positiv, då med syftning till vad OECD:s granskning av svenska skolan nyligen visade angående bristen på studiero i många svenska klassrum.

Vad tänker jag då själv? Ja, som många andra tidigare påpekat har det på allvar gått politik i skolfrågan. Skolan är ett prestigeprojekt, och det är nu som det gäller att visa prov på handlingskraft och ett rörligt, visionärt sinne. 14 september är snart, och det är aldrig kul att förlora ett val. Detta förstår vi alla.

På samma gång kan man också undra varför just ordet "katederundervisning" betonas så starkt, då man talar om den goda undervisningen. Själv använder jag bara "katedern" - ett bord - för att ställa min dator på och lägga papper och böcker på då jag träder in i klassrummet, och jag sitter nästan aldrig på stolen vid katedern; vi har inga hemklassrum, så det är inget specifikt "henrikskt" över det heller. Men emellanåt börjar ord att leva sitt eget liv, och det är väl det som inträffat här. "Katederundervisning" står för lärarledd undervisning, och lärarledd undervisning är i min värld någonting bra (förutsatt att läraren i fråga kan leverera god undervisning och inte bara är övermåttan förtjust i sin egen röst; i fokus bör alltid vara eleverna och lärandet).

Generellt menar jag att vi måste "reclaim the undervisningstiden". Kan en utredning bidra till att frågan lyfts ytterligare och att politiker, huvudmän och rektorer tillsammans med lärarna - och eleverna själva givetvis, tillsammans med deras föräldrar - blir beredda att på allvar satsa på att själva undervisningen blir det centrala, och att allt som bidrar till att detta ändå inte sker tas om hand, ja, vem kan då vara emot?

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…