Fortsätt till huvudinnehåll

Summertime i hjärtat

Strax före jul hade jag besök av en tidigare kollega till mig. Bosse, som numera gått i pension, är en hängiven jazzpianist och jag hade bett honom komma och ge mig lite tips gällande ackordgången i Gerschwins klassiska "Summertime". Bosse svek mig inte utan hade till och med skrivit ut ett enklare arrangemang på notpapper.

Söker man på "Summertime" på Youtube får man hur många träffar som helst. George Gerschwin skrev operan (sic!) "Porgy and Bess" i 1935 och inte minst huvudnumret i föreställningen har sedan dess varit föremål för många olika tolkningar av många av världens främsta musiker och sångare. Intressant nog har till och med några av jazzens allra största gjort sinemellan ganska olika val vad gäller till exempel tempot (Ella Fitzgerald: lidelsefullt, dröjande; Billy Holliday: skönt gungigt).

 "Summertime" förknippar jag personligen med en tid som kibbutzvolontär i Israel på mitten på 80-talet. Tillsammans med alla andra ungdomar som kommit dit främst från Europa, USA och Australien fick jag bland annat lära mig den rätta tekniken då man plockar apelsiner (det var viktigt att få till ett lätt vrid med handleden, så att man fick med sig den gröna "stjärnan" i ena ändan; utan den skulle nämligen apelsinen komma att ruttna under den månadslånga transporten till Europa). En del av oss kom även på att arbetsbördan blev lättare ifall vi sjöng tillsammans. En av favoriterna var just "Summertime" - även om det i ärlighetens namn ska sägas att vi inte kom ihåg särskilt mycket av själva texten. Känslan och inlevelsen var det dock inget fel på.

Här följer Billy Hollidays version från 1936:

(På mobiltelefonen här).

Ytterligare personliga favoriter - vid pianot - är:
  1. den turkiske pianovirtuosen Fazil Say
  2. den ojämförbare, kanadensiske Oscar Peterson 
Ute snöar det. Men i hjärtat kan det ändå vara summertime.





Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …