Fortsätt till huvudinnehåll

Summertime i hjärtat

Strax före jul hade jag besök av en tidigare kollega till mig. Bosse, som numera gått i pension, är en hängiven jazzpianist och jag hade bett honom komma och ge mig lite tips gällande ackordgången i Gerschwins klassiska "Summertime". Bosse svek mig inte utan hade till och med skrivit ut ett enklare arrangemang på notpapper.

Söker man på "Summertime" på Youtube får man hur många träffar som helst. George Gerschwin skrev operan (sic!) "Porgy and Bess" i 1935 och inte minst huvudnumret i föreställningen har sedan dess varit föremål för många olika tolkningar av många av världens främsta musiker och sångare. Intressant nog har till och med några av jazzens allra största gjort sinemellan ganska olika val vad gäller till exempel tempot (Ella Fitzgerald: lidelsefullt, dröjande; Billy Holliday: skönt gungigt).

 "Summertime" förknippar jag personligen med en tid som kibbutzvolontär i Israel på mitten på 80-talet. Tillsammans med alla andra ungdomar som kommit dit främst från Europa, USA och Australien fick jag bland annat lära mig den rätta tekniken då man plockar apelsiner (det var viktigt att få till ett lätt vrid med handleden, så att man fick med sig den gröna "stjärnan" i ena ändan; utan den skulle nämligen apelsinen komma att ruttna under den månadslånga transporten till Europa). En del av oss kom även på att arbetsbördan blev lättare ifall vi sjöng tillsammans. En av favoriterna var just "Summertime" - även om det i ärlighetens namn ska sägas att vi inte kom ihåg särskilt mycket av själva texten. Känslan och inlevelsen var det dock inget fel på.

Här följer Billy Hollidays version från 1936:

(På mobiltelefonen här).

Ytterligare personliga favoriter - vid pianot - är:
  1. den turkiske pianovirtuosen Fazil Say
  2. den ojämförbare, kanadensiske Oscar Peterson 
Ute snöar det. Men i hjärtat kan det ändå vara summertime.





Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…