Fortsätt till huvudinnehåll

Botemedel mot en fobi som binder, förlamar och förkrymper

Såväl Wikipedia som NE har en diger lista på fobier av olika slag. En del av dem är väl kända och inte alls lustiga för den som plågas:
  • sociofobi: rädsla för sociala situationer
  • agorafobi: torgskräck
Flera andra kan vid första anblicken tyckas lite lustiga:
  • logofobi: rädsla för ord
  • dendrofobi: rädsla för träd
  • nomofobi: rädsla för att vara utan mobiltelefonkontakt
  • linonofobi: rädsla för snören
  • aulofobi: rädsla för flöjter
Åter andra måste upplevas outhärdliga:
  • panfobi: rädsla för allt
  • neofobi: rädsla för nyheter
  • barofobi: rädsla för gravitation
En fobi som emellertid är mycket vanlig finner jag inte alls på listan/listorna, nämligen rädslan för misslyckande. Tydligen finns det ingen svensk term för den (någon som slutar på -fobi, vill säga), men det gör det på engelska: atychiphobia. 

Atychiphobia är enkelt att uttala (lyssna här: Youtube) och själva tinget är av allt att döma enkelt att även bli slav under. Rädsla för misslyckande utgör tvivelsutan en tvingande kraft för många människor, och det är en fobi som binder, förlamar och förkrymper sina offer. 

Som pappa och som lärare önskar jag att jag må utstråla att det är inget farligt att misslyckas. Vägen till lärande går ju genom misslyckanden. Och nej, det handlar inte om att göra så få fel som möjligt här i livet, hellre då variera sig och göra nya fel, så att man kan lära sig nya saker.  

Så, kära medmänniska: kliv ur bekvämlighetszonen och bjud på dig själv. Var en isbrytare som banar väg för andra att också våga. Och kom ihåg att skratta mycket.

Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Bra sagt! Undrar apropå det långa ordet på a...om det inte är samma sak som vi kallar för prestationsångest?

    SvaraRadera
  3. Bra sagt! Undrar apropå det långa ordet på a...om det inte är samma sak som vi kallar för prestationsångest?

    SvaraRadera
  4. Cecilia, det kanske det är ... eller finns det nyansskillnader? Hmm, får fundera litet ...

    SvaraRadera
  5. Väldigt bra skrivet😊

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…