Fortsätt till huvudinnehåll

Uppföljning till "Kaosklass"

Sveriges radio kommer nu att följa upp sin dokumentärserie Kaosklass från december 2013:
Serien handlade om bristen på arbetsro i klassrummen och blev på många sätt en väckarklocka. I ytterligare sju reportage och en e-bok, förvaltar vi nu engagemanget från de över 1 000 lyssnare som hörde av sig för att dela med sig om sina upplevelser av den svenska skolan. Ofta mycket starka berättelser och vittnesmål från klassrummen. 
Den 28 april till 8 maj sänds Kaosklass uppföljningen. Måndag den 5 maj släpper vi en e-bok som innehåller ett urval av de hundratals berättelser vi fick in från främst föräldrar och lärare, där de berättar om sin vardag i kaoset (Källa).
Det gäller att se möjligheterna. Varje dag och varje lektion erbjuder mängder av utvecklingsmöjligheter. Men vi är också många som ser en rad hinder för att all denna potential ska kunna tas till vara. Som det är nu är det i alla fall mycket som inte är bra. Exempelvis borde första inslaget i Kaosklass uppföljningen igår måndag mana till eftertanke hos väldigt många (källa).

I grunden bör man inse att vi knappast ska förvänta oss att hjälpen ska komma från politikerhåll enkom. Politiker har att agera och navigera utifrån det handlingsutrymme de tycker sig ha och detta bestäms i sin tur av de vindar som blåser i samhället i övrigt. Den allmänna synen på och inställningen till skolan och dess uppdrag avgör i mycket hög grad vilka resultat som kan komma till stånd i varje enskilt klassrum, och det är dokumentärer lik Kaosklass som i kraft av sina berättelser hämtade ur verkligheten kan vara med och i grunden skaka om våra värderingar och attityder.

Det skrivs och sägs mycket om skolan just nu. Men det är inte att undra på. Det finns nämligen mycket frustration, upprördhet och vrede uppdämt hos väldigt många, och det är bara bra - tillika behövligt - att det släpps fram nu.

Tre lästips:
  1. "Det fria skolvalet gör lärare till betjänter" (Svenska Dagbladet, 21 april)
  2. "Höjer man betygen blir alla nöjda" (Svenska Dagbladet, 24 april)
  3. "Skolkrisen hotar välfärdsstaten" (Expressen, 24 april)


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…