Fortsätt till huvudinnehåll

Uppföljning till "Kaosklass"

Sveriges radio kommer nu att följa upp sin dokumentärserie Kaosklass från december 2013:
Serien handlade om bristen på arbetsro i klassrummen och blev på många sätt en väckarklocka. I ytterligare sju reportage och en e-bok, förvaltar vi nu engagemanget från de över 1 000 lyssnare som hörde av sig för att dela med sig om sina upplevelser av den svenska skolan. Ofta mycket starka berättelser och vittnesmål från klassrummen. 
Den 28 april till 8 maj sänds Kaosklass uppföljningen. Måndag den 5 maj släpper vi en e-bok som innehåller ett urval av de hundratals berättelser vi fick in från främst föräldrar och lärare, där de berättar om sin vardag i kaoset (Källa).
Det gäller att se möjligheterna. Varje dag och varje lektion erbjuder mängder av utvecklingsmöjligheter. Men vi är också många som ser en rad hinder för att all denna potential ska kunna tas till vara. Som det är nu är det i alla fall mycket som inte är bra. Exempelvis borde första inslaget i Kaosklass uppföljningen igår måndag mana till eftertanke hos väldigt många (källa).

I grunden bör man inse att vi knappast ska förvänta oss att hjälpen ska komma från politikerhåll enkom. Politiker har att agera och navigera utifrån det handlingsutrymme de tycker sig ha och detta bestäms i sin tur av de vindar som blåser i samhället i övrigt. Den allmänna synen på och inställningen till skolan och dess uppdrag avgör i mycket hög grad vilka resultat som kan komma till stånd i varje enskilt klassrum, och det är dokumentärer lik Kaosklass som i kraft av sina berättelser hämtade ur verkligheten kan vara med och i grunden skaka om våra värderingar och attityder.

Det skrivs och sägs mycket om skolan just nu. Men det är inte att undra på. Det finns nämligen mycket frustration, upprördhet och vrede uppdämt hos väldigt många, och det är bara bra - tillika behövligt - att det släpps fram nu.

Tre lästips:
  1. "Det fria skolvalet gör lärare till betjänter" (Svenska Dagbladet, 21 april)
  2. "Höjer man betygen blir alla nöjda" (Svenska Dagbladet, 24 april)
  3. "Skolkrisen hotar välfärdsstaten" (Expressen, 24 april)


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …