Fortsätt till huvudinnehåll

Varje kultur sina specialiteter och sina brister

På plats i Köpenhamn inhandlas en dansk specialitet: rostade havregryn. Jag har aldrig fullt ut kunnat förlika mig med den svenska i mitt tycke lätt "mjöliga" versionen av valsade havreflingor. Så jag bestämmer mig för att slå på stort. Tre rejäla paket:


Å andra sidan är det ingen höjdare att på kvällen lyssna till de danska fotbollskommentatorerna. De är pratiga och kostar på sig både det ena och det andra värdeomdömet om lagen och enskilda spelare. Efter Brasilien-Chile-matchen sitter fem personer i studion och har till synes oändligt med tid att tycka allt möjligt, och jag märker att jag inte saknar det då vi behöver sänka volymen. Min sextonårige brorson och hans kompis bredvid mig i tv-soffan verkar lika insiktsfulla som dessa sportjournalister, och jag inser att svenska kommentatorer samt inkallade experter håller jämförelsevis hög klass. Glenn Strömberg spar inte heller på orden, men hans analyser tillför sådant som jag som tittare inte själv ser eller ens fullt ut förstår.




Kommentarer

  1. Det är verkligen något speciellt med dessa gryn, iallefall vad min svensk/ danska uppväxt har fått vetenskap om. Men för att verkligen känna av det riktigt unika bör man nog ha varit född i danmark. Det sitter väl lite i ådrorna dessa gryn kan jag tro..
    Men paketet ser det samma ut ;)

    SvaraRadera
  2. Somliga ränder går aldrig ur, Paulina. ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…