Fortsätt till huvudinnehåll

"Des disjoncteurs", med mera


Mitt franskprojekt pågår för fullt. Fokuset jag hittills lagt på de teoretiska studierna står visserligen långt ifrån i paritet med de ambitioner jag hyste initialt (det kom bland annat ett VM i fotboll emellan, och ja, jag tyckte det var tråkigt att les Bleus åkte ur). Men nu är jag på plats i la France, och egentligen går det inte så väldigt illa ändå. Just ”flyt” kanske inte vore en adekvat beskrivning av min franska så här långt, men sett till utgången av varje talakt som jag hamnat i – och sökt upp – finner jag ändå anledning att hittills känna en viss tillförsikt.

Vanligtvis känner jag stort nöje i alla nyanser som ett rikt språk kan uppfånga och uttrycka. Men någonstans får man ju börja, och på en lägre nivå har språket i grunden en mycket praktisk dimension, inte minst då problem ska lösas och man behöver hjälp av en medmänniska. Då behöver man kommunicera, ”göra gemensamt”.




Igår gick strömmen i det hus vi lånat här i Privas, tio mil söder om Lyon i södra Frankrike (se Asterix-kartan). Huset har fyra våningar och är från 1300-talet, fastän toppmoderniserat. Antalet skrymslen och vrån är mycket stort. Men nu var det alltså åska, och när det åskar på dessa bredd- och längdgrader talar vi om elektriska utladdningar av en magnityd som vi ingalunda är vana vid från good old Sverige. Alperna gör väl sitt, tänker jag, då det låter som att ett krig pågår i nere i stan. Våra värdar har lämnat efter sig en tjock pärm med mängder av praktisk information, företrädesvis på just franska, men även innehållandes en text på ”engelska” (med Google Translate som upphovsman, ex: ”Vaisselle – elle se fait à la main” blir till ”Washing up – she handmade”). Texten förutsätter en viss språklig beredskap, i synnerhet därför att de bifogade fotografierna är gamla, otydliga och i sig inte särskilt klargörande.

Det får bli att utifrån beskrivningarna söka upp ett antal elcentraler i detta mycket stora hus, men efter fyra timmar har strömmen fortfarande inte återvänt. Vad göra?

Jag tar kontakt med våra värdar som befinner sig i vårt hus hemma i Sverige och via sms samt hjälp från grannar med mera löser vi till slut problemet. Det visar sig att det även finns en jordfelsbrytare i inredningsbutiken, i källaren bakom draperiet vid lilla fönstret uppe under taket. Ja, där ser man. Strömmen kan återvända, och det goda humöret likaså.

Poängen är att i princip alla samtal och meningsutbyten syftandes till att lösa ett (flera?) praktiska problem i detta fall behövde föras på franska. Engelskan har uppenbarligen inte någon hög status här i landet, och det finns inte särskilt många som direkt verkar ha prioriterat sina engelskstudier i skolan.

Ändå gnäller jag inte, för det är ju detta som ingår i mitt semesterprojekt, att bli bättre på franska. Jag tänker att ifall jag nu även får spädd på med lite teoretiska studier kommer jag nog snart att bli redo för även lite riktiga samtal om djupare saker än jordfelsbrytare och dylikt. Inget ont om ”des disjoncteurs” dock. För sådana behövs. Verkligen. 






Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …