Ett sommarprojekt för mig var franskan. Ett annat var att få lite ordning på tomten. Där vi bor nu har vi bott drygt ett år, och vi kände tidigt att vi gärna skulle vilja vända upp och ner på en del som bara vuxit igen de senaste många åren. Inte minst tyckte vi det vore spännande att få frilägga klipphällarna.
För två månader sedan kom äntligen Roland, en sjuttioårig anläggningsarbetare vars track record med ärenden som fordrar såväl kompetens som kreativitet är både lång och imponerande. Ge honom en grävskopa (eller nej, han har ju redan en), en vision och lite tid, då händer det grejer.
Arbetsdagen 31 maj hade föregåtts av ett större röjningsarbete då jag hunnit fälla ett stort antal små och större träd på tomten. Detta var veckan innan studenten, och jag var glad att få ett lite ombyte från allt rättande, bedömande, grubblande och betygssättande. Så här såg det ut strax innan Roland satte fart:
Länk till 30-sekundersfilm.
Det blev afton, och det blev morgon: söndagen 1 juni såg det ut så här. Det var då som vi byggde muren av alla stenar som legat dolda i marken.
Sedan dess har det hunnit rinna en del vatten under bron, och mina finhudade lärarhänder har blivit ganska så valkiga. Fysiskt mår jag prima, och det är djupt tillfredsställande att se att det blir resultat. Nu saknas bara lite växter. Gräset kommer att sås om någon vecka.
För två månader sedan kom äntligen Roland, en sjuttioårig anläggningsarbetare vars track record med ärenden som fordrar såväl kompetens som kreativitet är både lång och imponerande. Ge honom en grävskopa (eller nej, han har ju redan en), en vision och lite tid, då händer det grejer.
Arbetsdagen 31 maj hade föregåtts av ett större röjningsarbete då jag hunnit fälla ett stort antal små och större träd på tomten. Detta var veckan innan studenten, och jag var glad att få ett lite ombyte från allt rättande, bedömande, grubblande och betygssättande. Så här såg det ut strax innan Roland satte fart:
(Klicka för större bild)
Länk till 30-sekundersfilm.
Det blev afton, och det blev morgon: söndagen 1 juni såg det ut så här. Det var då som vi byggde muren av alla stenar som legat dolda i marken.
Sedan dess har det hunnit rinna en del vatten under bron, och mina finhudade lärarhänder har blivit ganska så valkiga. Fysiskt mår jag prima, och det är djupt tillfredsställande att se att det blir resultat. Nu saknas bara lite växter. Gräset kommer att sås om någon vecka.
(Klicka för större bild)
Kommentarer
Skicka en kommentar