Fortsätt till huvudinnehåll

På konsert med trimmad Samuel Ljungblahd

Igår kväll var jag på konsert med Samuel Ljungblahd. Erikshjälpen i Vänersborg, som jag voluntärarbetat hos ett par tre år, firade 20 års jubileum och passade då på att slå på stort.

Samuel blev känd för den breda allmänheten 2009 då han bjöd på fest i "Så ska det låta". Igår kväll hade han fått med sig ett skickligt husband (med bland annat en kollega till mig som gjorde det utmärkt: well done, Christer!) samt en gospelkör på närmare hundra personer, så den samlade energiurladdningen var det inga fel på.

Första intrycket var ändå mild förvåning, eftersom Samuel tydligen genomgått en rejäl diet (vilket han också inledningsvis berörde), men den enorma rösten var den samma.  Energin och utstrålningen likaså.

Jag försökte mig på att spela in video med hjälp av mobilkameran, men det blev inte särskilt bra. Följande två filmklipp med Samuel är däremot högklassiga:
  1. "You´ve Got a Friend" (från "Så ska det låta"): missa inte den sista minuten. Själv skrattar jag så att tårarna rinner. Vilken kille! 
  2. "In My Soul" (från TV4): kan ingjuta hopp hos den trötte. Snyggt och starkt.
Överskottet från kvällen gick till Erikshjälpen och jag hoppas det blev mycket pengar som rullade in där. Ändamålet är gott, kan jag intyga.

Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Underbar artist med massor av blues i rösten. Tack för att du förgyllde min söndagsmorgon! Jag tar med mig Samuels röst in i min läsning av John Greens Förr eller senare exploderar jag, nu med ny skärpa.

    SvaraRadera
  3. Tack, Åsa.
    Jag känner ju inte till Greens bok (även om en googling på d.s. låter mig förstå att jag nog borde känt till den). Du får berätta sedan!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…