Fortsätt till huvudinnehåll

Skolresa till hufvudstaden (2)

Armémuseum kan man lätt ägna ett par timmar (även om det tål att sägas att några av eleverna snarare verkade ladda batterierna inför kommande aktiviteter  ...). Själv roade jag mig med att jämföra ett par av översättningarna av texterna i anknytning till museiföremålen. En intendent (de kanske har flera?) höll inte med om att följande översättning var direkt felaktig:


Jag ville ju ändå sköta det diskret (tog kort, tipsade om felöversättning), och inte heller spelar det egentligen någon roll för mig personligen. Men, varför vill man inte erkänna att någon måste ha haft en dålig dag på jobbet, då denna text godkändes? Själv kan jag absolut ingenting om vapen, men enligt den svenska texten var inte fallet att "The range of the automatic weapon was insufficient", utan tvärtom. De som bestämde i vapenfrågor när det begav sig måste ha resonerat som så att man inte behöver en hammare för att döda flugor: flugsmällare är både billigare och lättare. Engelska, Armémuseum?

Sista programpunkten var Riksdagen. Med tanke på - som det heter - det parlamentariska läget, var det en synnerligen intressant dag att besöka denna maktens högborg. Halva gruppen var med på frågestund då Åsa Romson fick svara på frågor. Tipsad av svensklärarkollega på Facebook fick vi kontakt med Alexander Völker (s) som ställde upp som guide, men som även generöst delade med sig av egna tankar och perspektiv i sin roll som ung, nyutbildad, nyvald riksdagsledamot.

Slutligen, för att travestera Shakespeare, kan man nog ändå undra om inte tiden är något ur led, på flera olika sätt. Vad ska man annars säga då "selfie sticks" aspirerar till att bli årets julklapp? Meeeen, när vi nu ändå håller på, ska väl inte jag vara den som är den. Här ifrån Sergels torg (fast utan selfie stick):


Slutligen slutligen får jag konstatera att jag har all anledning att känna mig glad och stolt över mina kolleger. Anna, Margaret och Christer, det var kul! På liknande sätt känner jag mig glad över de elever vi har. Det finns skäl att känna sig tacksam. Faktiskt. 


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …