Fortsätt till huvudinnehåll

Skolresa till hufvudstaden (1)

Drygt 50 EK-elever och fyra lärare. Ett gäng relevanta och intressanta aktiviteter. Ett utsmyckat Stockholm i december. Succé.

Här på förortssafari i Skärholmen. På tapeten: Hamlet i modern tappning. Hyllad på kultursidorna. Ett dygn senare vet jag fortfarande inte vad jag själv tycker om denna annorlunda uppsättning, men jag kanske har bestämt mig framåt nästa vecka någon gång då vi hunnit samtala om pjäsen på lektionstid. Kan ändå konstatera att vi vid mängder av tillfällen fick uppleva igenkännandets glädje då de välkända replikerna ljöd i salongen. 


På Nobelmuseet påminns man om ett klassiskt, vinnande koncept: hårt arbete i förening med lekfulhet (se bilden till vänster). I en av filmerna som rullar i ena biosalongen möter man emellertid också stressen hos en toppforskare då han berättar om hur han kan hamna i djupa depressioner då inte arbetet går tillräckligt framåt. Han känner sig då på riktigt oduglig och värdelös.

På Patent- och Registreringsverket (PRV) blir vi väl mottagna av Lena Björk, en tidigare lärarkollega som numera jobbar där som Generaldirektörssekreterare. Vi får en visning runt i den vackra byggnaden från 1921, och rätt vad det är hamnar vi i intressanta samtal med en av juristerna och en av ingenjörerna om bland annat varumärken. En fråga som ventileras är den om det moraliskt riktiga i att exempelvis uppfinningar som kan rädda liv eller miljön används som hävstång åt det profithungriga storkapitalet?

Det märks att de anställda där känner stolthet över sin historia och sitt uppdrag.




Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …