Fortsätt till huvudinnehåll

Ansträngning och talang

Jag ser ofta min roll som lärare att hjälpa elever att inte hamna i något deterministiskt, fatalistiskt tänkande vad gäller deras egna möjligheter att göra kunskapsresor och utvecklas. Jämfört med barn och ungdomar från de flesta andra länderna är svenska elever, enligt OECD, lite väl böjda åt att tillmäta turen en avgörande betydelse (jag hade otur på provet, typ). Här behöver vi åter igen erövra ett sätt att tänka där man inser kopplingen mellan ansträngning och resultat (hade jag ansträngt mig tillräckligt inför det provet där det inte gick så bra för mig?).

Så, ansträngning spelar roll. Svett är underskattat.

På samma gång finns det också något som heter att vi har olika förutsättningar. Våra genpooler kan helt klart se olika ut. Jag har själv aldrig observerat en DNA-sträng i ett mikroskop, men jag har noterat att människor kan ha sina naturliga fallenheter och styrkor inom väldigt skilda områden.

Michael von Horn tipsade mig om den här killen. Jag skulle kunna ägna mig åt sångövningar och musicerande dagarna i ända men ändå aldrig komma ens i närheten av den vokala tonsäkerheten och instrumentella virtuositeten som Jacob Collier uppvisar. Fascinerande!


På mobiltelefonen, se här.


Kommentarer

  1. Sikta mot stjärnorna osv. Det finns bara en väg: premiera arbetsinsatsen, inte egenskaper. Jacob Collier är lika mycket ett bevis på vad hårt arbete kan åstadkomma som hur långt hans begåvning tillåter honom att nå.

    SvaraRadera
  2. Som sagt: svett är underskattat.
    Jag bara konstaterar att det också finns något som heter naturlig talang och fallenhet. Personligen känner jag stor sympati för den (svenska) skolideologin som bygger på att alla oberoende av den egna bakgrunden och vilken studieinriktning man väljer ändå ska ha liknande möjligheter att exempelvis ta sig in på högskolan. Tycker på samma gång bara att den ideologin har en slagsida då teoretiska studier blir "finare" än praktiska färdigheter, utan avseende till våra naturliga olikheter. Det har varit tabu att prata om detta i Skolsverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kanske kan säga att myntet har tre sidor (inte bara två): fallenhet, social bakgrund och ansträngning. Alla tre förtjänar att tas i beaktande om man ska bli klok på sig själv och om vi ska bli kloka på varandra.

      Radera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…