Fortsätt till huvudinnehåll

Metaövervakning?

Våra elever i Engelska 7 skriver uppsats i aulan. Temat är "Surveillance vs integrity", och utöver att givetvis ha läst utdrag ur George Orwells 1984 har vi har under flera lektioner ägnat tid åt att lyssna till och läsa om Edward Snowden och hans agerande som whistleblower. Vad gjorde han egentligen och varför? Gjorde han rätt eller fel?

Men nu är det skrivning, och då tar en kollega och jag steget fullt ut. Vi har nämligen placerat oss längst bak, allra högst uppe, så att vi kan överblicka varenda elevdator. Eleverna får använda tyda.se men inte Google translate, och nej, de får inte gå in på Facebook och konferera med varandra under tiden.

Jag känner mig som värsta NSA men emellanåt är det faktiskt alldeles nödvändigt med övervakning, precis som vanligt när eleverna har skrivning. "1984 was not supposed to be an instruction manual", men vad sägs om vi åtminstone låter bli att ägna oss åt tankekontroll?


Källa: http://wallpaper-kid.com/surveillance-wallpaper.htm

Kommentarer

  1. Ja, så får man ju göra, parallellen till Orwell till trots.Skicka till Ephorus eller Urkund är också bra. Jag låter dem skriva i Drive om det inte är prov. Ibland har hemskrivandet skett misstänkt klumpvis, och då skickar jag iväg den för plagiatkontroll. Alla prov skickar jag till Ephorus. En elev som hade åkt fast i denna kontroll i ett prov på litteraturhistoria, ville vid omprovstillfället (för prov på papper) diskutera "träff-procenten" och förhandla med mig. Jag svarade att alla träffar över 0% är för mycket och renderar omprov.

    SvaraRadera
  2. "Alla träffar över 10% är för mycket" blir svårt då eleverna måste hänvisa till källor. Sedan handlar det ju inte heller "bara" om plagiatkontroll, utan det handlar även om att man gärna vill veta vem man sätter betyg på. Spökskrivare (mamma, kompisen, anlitade högskolestudenten) fastnar inte i några plagiatkontroller.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…