Fortsätt till huvudinnehåll

Metaövervakning?

Våra elever i Engelska 7 skriver uppsats i aulan. Temat är "Surveillance vs integrity", och utöver att givetvis ha läst utdrag ur George Orwells 1984 har vi har under flera lektioner ägnat tid åt att lyssna till och läsa om Edward Snowden och hans agerande som whistleblower. Vad gjorde han egentligen och varför? Gjorde han rätt eller fel?

Men nu är det skrivning, och då tar en kollega och jag steget fullt ut. Vi har nämligen placerat oss längst bak, allra högst uppe, så att vi kan överblicka varenda elevdator. Eleverna får använda tyda.se men inte Google translate, och nej, de får inte gå in på Facebook och konferera med varandra under tiden.

Jag känner mig som värsta NSA men emellanåt är det faktiskt alldeles nödvändigt med övervakning, precis som vanligt när eleverna har skrivning. "1984 was not supposed to be an instruction manual", men vad sägs om vi åtminstone låter bli att ägna oss åt tankekontroll?


Källa: http://wallpaper-kid.com/surveillance-wallpaper.htm

Kommentarer

  1. Ja, så får man ju göra, parallellen till Orwell till trots.Skicka till Ephorus eller Urkund är också bra. Jag låter dem skriva i Drive om det inte är prov. Ibland har hemskrivandet skett misstänkt klumpvis, och då skickar jag iväg den för plagiatkontroll. Alla prov skickar jag till Ephorus. En elev som hade åkt fast i denna kontroll i ett prov på litteraturhistoria, ville vid omprovstillfället (för prov på papper) diskutera "träff-procenten" och förhandla med mig. Jag svarade att alla träffar över 0% är för mycket och renderar omprov.

    SvaraRadera
  2. "Alla träffar över 10% är för mycket" blir svårt då eleverna måste hänvisa till källor. Sedan handlar det ju inte heller "bara" om plagiatkontroll, utan det handlar även om att man gärna vill veta vem man sätter betyg på. Spökskrivare (mamma, kompisen, anlitade högskolestudenten) fastnar inte i några plagiatkontroller.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…