Fortsätt till huvudinnehåll

Google Translate - en hjälpsam men inte helt pålitlig tonåring med attityd

Google Translate är en typisk tonåring: har höga ambitioner, är kunnig och tvärsäker. Fast emellanåt uppenbaras ett glapp mellan den höga bekännelsen och vad som faktiskt levereras. Detta är dock inget att förvånas över; det är bara att man är medveten om det. Dagsformen är till synes helt avgörande. 

På Twitter fanns nu på morgonen ett klokt citat av Picasso. Mot bättre vetande förmodar jag att han någon gång för länge sedan måste ha yttrat det på spanska, varpå det sedan översatts till engelska av någon god lyssnare. Vare sig Bing Translate eller Google Translate är dock riktigt uppgiften mogen när det gäller att översätta till svenska (GT föreslog: "Inspiration finns, men det har att hitta dig arbeta"). 
Som engelsklärare är det min erfarenhet att Google Translate visserligen kan vara till stor hjälp på ordnivå och emellanåt även på meningsnivå då elever ska komponera en text. Ändå får de inte använda GT då vi har uppsatsskrivning - eller i klassrummet över huvud taget - utan hänvisas istället till exempelvis online-ordboken tyda.se. Den främsta anledningen är att vi vill att de ska tillägna sig engelskan direkt och internalisera dess grammatik, syntax och idiomatik. Enstaka ord kan man behöva hjälp med men elever som fortfarande skriver uppsatser hemma genom att först skriva dem på svenska för sedan att översätta dem till engelska går en onödig omväg; använder de dessutom GT finns det risk att det går som i exemplet ovan (fast åt andra hållet). 

Alla har vi väl våra erfarenheter av då GT spelat oss ett spratt. Personligen har jag haft språkligt utbyte med fransmän vid några tillfällen (vi skulle byta hem och bil under ett par veckor), och då har vi använt oss av GT. Min egen franska har med åren blivit allt bättre men det går långsamt att skriva. Förra året hade vi sms-kontakt med våra franska vänner då vi bodde i deras hus, medan de bodde i vårt. Hon skrev, som vanligt, obekymrat på (dålig) franska och även om jag försökte fick jag, som vanligt, absolut noll hjälp av något översättningsprogram. Hon brydde sig nämligen inte om att skriva egennamn med versal (så GT kunde exempelvis inte gissa att "prunile" var namnet på en katt, som vi ombads ta hand om), och inte heller var skiljetecken någonting som hon ansåg man behövde fundera för mycket på. Resultatet: en gåta - fast ett spännande semesternöje när bara inte ärendena blev för akuta (vilket de blev när ett alpint åskväder slog ner i elsystemet och lämnade huset utan ström några timmar).

Ironiskt nog förutsätter bruket av GT alltså fortfarande att man - åtminstone då man önskar att översätta en text från det egna språket till målspråket - faktiskt redan behärskar målspråket nog så väl. För gör man inte det kan man mycket väl bli blåst utan att veta om det. I bästa fall kan detta emellanåt få rent komiska effekter. Som till exempel när en av våra franska kontakter med hjälp av GT skrev till oss i hast för ett par år sedan att hon bara behövde laga kvällsmat åt sina barn först innan hon kunde fortsätta vår e-postkorrespondens: "I first have to eat my children".



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…