Fortsätt till huvudinnehåll

Mångfald, motstånd, möjligheter

Min goda kollega Helena Gregorc-Lööv har skrivit detta gästblogginlägg om sitt arbete med nyanlända på Språkintroduktionsprogrammet, IMSPR, i Trollhättan: 



I mitt uppdrag ingår mångfald, möjligheter och väldigt lite motstånd! Dock finns det en hel del dilemman som försvårar mitt uppdrag, inte minst det som handlar om tidnärmare bestämt, bristen på tid. Målgruppen är elever som har varit i Sverige en kortare tid. Mångfalden är stor och därmed också mängden faktorer som ska beaktas när vi på IMSPR planerar för deras skolgång. Somliga kan ha gått i förberedelseklass innan det blev dags att söka till gymnasiet, medan andra har påbörjat sina gymnasiestudier i sitt hemland. Det finns även de som precis har avslutat en gymnasieutbildning men på grund av krig inte har fått sitt avgångsbetyg. Ytterligare en grupp elever har över huvud taget aldrig gått i skola. De allra flesta av våra elever är mycket studiemotiverade. På samma gång är de inga oskrivna vita ark, utan ungdomar med många erfarenheter som det skulle ta oss en livstid att förvärva. Det är en ynnest för en lärare att få vara i en sådan miljö, trots en rad dilemman, därför att för dem är skolan värdefull: en möjlighet och en förutsättning för det goda livet!

Det som förenar eleverna som jag är ansvarig för, är att de läser för att nå betyg för årskurserna 6 och 9. De ska dessutom hinna läsa 8-12 ämnen för att bli behöriga till ett gymnasieprogram eller för att senare kunna läsa på Komvux (”Vuxengymnasiet”, som vi kallar det för att göra det lite mer attraktivt). Elevernas gemensamma nämnare, förutom att de ska lära sig svenska, är att de allra flesta kommer från ett skolväsende som skiljer sig radikalt från vårt skolsystem och vår 
läroplan. Att i bästa fall komma från ett system där det som räknas är kvantitet - mängden av gjorda uppgifter - till att lära sig att kunskaper bedöms i kvalitéer, ställer krav på både eleverna, deras vårdnadshavare och oss lärare. Att förstå att det finns kunskapskrav och ett centralt innehåll som reglerar vad som ska ingå i undervisningen tar tid att lära sig. Detta är frustrerande när man, som dessa elever, bara vill vidare och ser IMSPR som en transportsträcka, för att nå det efterlängtade gymnasieprogrammet. 

Du som läser förstår säkert redan nu att eleverna ställer krav. Det ska gå snabbt, och den bestämda uppfattningen hos eleverna är att vi inte ska slösa deras tid!

Men att lära sig ett nytt språk tar lång tid. Det vet forskare och språklärare. Hur gör man då för att få eleverna att inse att det tar tid? Att hjälpa dem komma till insikt om vad det innebär att kunna ett språk självständigt och förstå att skolspråket skiljer sig från vardagsspråket? Det är trots allt skillnad på att tala med kamrater om vad som hände i fotbollsmatchen, att bestämma träff eller att prata om allt som ungdomar talar om, och att kunna förstå och samtala om ett samhälles utveckling utifrån olika teoretiska perspektiv. Som lärare tvingas man fundera på när ordföljd, meningsbyggnad och ordval kan räknas som tillräckligt bra hos elever som satsar högt. Våghalsighet kan innebära F, medan den enkla lösningen blir E. Hur ska man förklara detta på ett klokt och förståeligt sätt?

Vi har precis gjort nationella provet i SvA år 9. Eller snarare: de som klarade år 6 har fått göra provet. Att inte alla har fått göra provet innebär, som ni säkert förstår, en stark och djup frustration hos många. Det här är tungt för det handlar framför allt om självbild och därmed identitet. ”Jag som alltid har kunnat! Jag som alltid hade 100%! Vem är jag nu?” Att se att språket inte räcker till och att det kanske krävs ännu ett år på Språkintroduktionsprogrammet är inte vad eleverna har kalkylerat med. Det går väl an för de elever som inser att de har en bit kvar för att nå 8 eller 12 ämnesbetyg som krävs. Värre är det för dem som inte klarar svenskan, men har sina ämnen, kanske ett i bästa fall validerbart betyg, och som bara har ett år kvar att söka till gymnasiet. Här handlar det verkligen om för oss som lärare att förvalta glädjen och motivationen som dessa elever i grunden har, så att de ska orka fortsätta det hårda slitet att lära. Eleverna utmanar oss att hitta nya alternativa vägar och att tänka stort! 

Det är fantastiskt att få arbeta med ungdomar som inget hellre vill än att läsa på gymnasiet. Dessa ungdomar kämpar och brinner för att bli något. Tänk att kanske bli den första i familjen som går vidare till högskola och universitet! Eller kanske bli den första som blir byggare eller undersköterska! Och ja, livet ska börja nu, just nu, precis som våren! För så mycket tid har gått förlorad i krig och flykt. Att som lärare få vara den som visar vägen och trots alla svårigheter kunna få öppna dörren till både framtid och språk är en ynnest. Det innebär även en möjlighet att ständigt tänka och ständigt tvingas tänka om, trots kampen om tiden. 

Källa till bilden ovan: Helenas dotter Hanna




Kommentarer

  1. Inspirationen smittar! Så härligt att få arbeta med så motiverade elever.

    SvaraRadera
  2. Helena smittar! Och ja, det måste vara motiverande att jobba med så motiverade elever. En god cirkel!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…