Fortsätt till huvudinnehåll

Inte all kultur är bra kultur

Jag ska inte försöka mig på att formulera någon programförklaring för kulturens roll i ett samhälle. Men om "kultur" står för allt det som vi människor skapar tillsammans - en miljö där specifika yttringar tillåts komma till uttryck och även bejakas - då bör kulturen rimligen stå i människans tjänst. Kulturen ska spegla och förstärka sådant som kan anses vara skönt, sant och rätt. Kulturen bör i någon mening vara emanciperande.

Tveklöst är det emellertid så att det i varje kultur kan finnas inslag som är allt annat än hälsosamma och frigörande för (alla!) dem som vistas där. Detta kan gälla en arbetsgrupp, en skolklass eller en familj; det kan även gälla en stor organisation eller ett helt land. Människor känner att de inte får komma till sin rätt, att det skär sig ihop med andra, eller att livet bara känns grått och trist i största allmänhet. Det hörs i språket, och det märks i blicken. Kulturen är inte frisk - ändå är det inte självklart att människorna i den givna miljön själva förmår sätta ord på vari det mindre sköna, sanna och rätta består.

En viktig del då kan vara om det kan komma någon utifrån som kan delge sin syn på saken. Viktigt då bara att inte de ömma tårna får ha sista ordet utan att man kan hitta en ton där det går att tala ut om sakerna, kanske även ställa saker och ting på sin spets och kalla en spade för en spade. Det är ju ändå människans bästa som står på spel.

Obs! Det finns faktiskt tillfällen då de "ömma tårna" ska få ha sista ordet. Som till exempel i Kina för hundra år sedan (se bilden nedan). Detta är ett utmärkt exempel på då kulturen inte är frisk - vågar man till och med säga sjuk?


Källa: Joachim Elsander


Kommentarer

  1. Det är inte ens självklart att man är medveten om sin kultur och ser det andra tycker sig se! Dessutom är vi emellanåt snabba att värdera och lägga an en ton som kanske inte alltid är befogad. För vem är vi att döma eller anse att det ena är mer värt än det andra. Att vara medveten om sina raster eller kulturella glasögon är dock värdefullt för att kunna föra en analytisk och konstruktiv diskussion om det som upplevs som en fara eller ett ohälsosamt tillstånd. Förutsättningen är väl att vi skapar det trygga och respektfulla klimatet med så högt i tak att ingen skadar sin ömma tå, eller sin ömtåliga själ, för då har vi verkligen inte skapat ett hälsosamt klimat, vare sig i klassrummet, i arbetslaget eller i den lilla subgruppen. Då är det nog verkligen dags att arbeta med KASAM!

    SvaraRadera
  2. "För vem är vi att döma eller anse att det ena är mer värt än det andra", skriver du, Helena. Nej, det är svårt. Vårt omdöme sviktar ofta, av en mängd olika anledningar och hänsyn som vi tar. På samma gång inser vi att exempelvis skorna på bilden ovan blev till i en kultur som måste beskrivas som allt annat än emanciperande åtminstone för kvinnorna?

    Vad gäller "KASAM" var detta ett nytt begrepp för mig, kanske inte innehållet i sig (?) men definitivt begreppet. Har du jobbat med det, och hur?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …