Fortsätt till huvudinnehåll

Otydliga kunskapskrav

Det kan tyckas smått och inskränkt, men man kommer inte ifrån att det förekommer ett och annat i de så kallade "kunskapskraven" som är lite märkligt. Kunskapskraven är en del av de styrdokument som vi lärare i allra högsta grad har att förhålla oss till när vi ska sätta betyg på våra elever. Tillsammans med övriga styrdokument utgör kunskapskraven den karta vi navigerar efter. Är kartan otydlig finns det givetvis en risk att olika kartläsare - och vi är många! - kommer fram till olika slutsatser. Vi kanske inte ens kommer fram till samma mål?

Jag har tidigare kritiserat formuleringar i kunskapskraven som bara bäddar för missförstånd och därmed olika tolkningar. För något år sedan gav dylika invändningar rent konkret upphov till ett debattinlägg som publicerades i Svensklärarföreningens tidning. Skolverket gav sedan svar på tal, men det ter sig inte orimligt att personer i ledande ställning utifrån detta lilla meningsutbyte ändå kom fram till att någon komplettering behövdes. Idag finns det i anslutning till kursbeskrivningen för Svenska 3, kursens centrala innehåll samt kunskapskraven, ytterligare kommentarer som tar upp vad vi på bred front undrade över för något år sedan. Och det är ju bra (även om kunskapskraven i sig fortfarande inte är helt tydliga).

Låt mig nu kommentera ytterligare exempel på olyckliga oklarheter. Bägge dessa exempel kanske bara är uttryck för språkslarv, men varför då inte snabbare än kvickt rätta till dem?

Exempel 1 - gäller Svenska 3:



Frågan lyder: är det betydelsebärande att det görs en distinktion mellan singular- och pluralformen? Ingen annanstans i kunskapskraven - för någon kurs vad jag sett - används pluralformen ("elever", "eleverna"), men här görs det det. Varför? När det står "texter" är det då för att det ska korrespondera med "elever"? Hade det i förlängningen inte stått "texter" (plural) ifall det stått "eleven"? Måste eleven producera flera texter på nivån ifråga för att erhålla just det betyget?

Exempel 2 - gäller Svenska 2:
För betyget E ska eleven bland annat uppnå följande mål:




Fast för betyget C (och A) gäller detta:


Frågan lyder: bägge dessa meningar är hämtade ur ett sammanhang. Man undrar dock hur "några få" kan vara en stegring av kraven i förhållande till "några"? Finns det någon förklaring till detta?

Sammanfattningsvis vänder jag mig till Skolverket med en enkel undran om inte det skulle gå att förtydliga vad som egentligen avses i bägge dessa exempel? Skulle det visa sig att de formuleringar som idag finns i själva verket är bärare av viktiga betydelsenyanser, ja, då kan jag rapportera från fältet att det verkligen är dags att lyfta fram dem. För som det är idag förhåller sig varje lärare jag känner till ytterst pragmatiskt till dem. Ungefär som till en äldre farbror som inte hör så bra: här går det inte att haka upp sig på enstaka ord eller fraser, utan det viktiga är att vi ändå är tillsammans och kan umgås på en hygglig nivå. Fast vill verkligen Skolverket ha det så?


Kommentarer

  1. Det är pinsamheter du lyfter där, Henrik. Tycker dock att svenskan på det hela taget fått bättre kunskapskrav. Engelskans har bara blivit fler, luddigare och svårare att bedöma.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …