Vi har ett uppehållsrum för våra EK-elever som både de och vi är mycket nöjda med. Utöver ett gäng runda bord med stolar kring där eleverna kan sitta och arbeta eller bara hänga rymmer salen även ett flertal mjuka, röda soffor med därtill hörande låga, ljusa bord. Vår önskan är att dessa föremål ska hålla - och hållas fräscha - i många år.
I vår strävan att alla som vistas i rummet tar ett personligt ansvar för vart man gör av sina egna ben och fötter har vi satt upp en plansch på väggen:
En annan fråga, i första hand för oss lärare, är att elevernas uppehållsrum ligger vägg i vägg med vårt arbetsrum. Det finns dock en dörr emellan, och fastän vi satt upp våra scheman på dörren ligger det nära till för en del elever att ändå knacka på när de vill söka upp en lärare, utan att först kolla om läraren ifråga har lektion. Det kan bli mycket spring på en dag, där man ändå bara får hänvisa till schemat som sitter framför näsan på dem. För att försöka stävja detta något har vi satt upp detta uppslag på dörren:
Jag kan inte påstå att det allmänna beteendet har förändrats radikalt hos samtliga 170 EK-elever på grund av detta. Ändå har frågan lyfts och lyfts dagligen.
En annan fråga som rör det allmänna beteendet har att göra med rökning. På vår skola är det i ärlighetens namn ett problem. Rökning är enligt lag förbjuden inom skolans område, men icke desto mindre röks det, både precis framför huvudentrén men även runt mellan de olika byggnaderna. Det kan tyckas att alla "rökning förbjuden"-skyltar inte verkar göra någon verkan alls.
Vi hoppas naturligtvis att alla personliga tillsägelser, uppmaningar och småsamtal ändå på sikt gör intryck, så att den negativa socialiseringen kan vändas. Men ut ifrån tesen att det i grunden väl knappast handlar om brist på information - jasså, får jag inte röka här, det var nytt?! - kanske vi behöver hitta nya vägar att nå fram, där vi kombinerar rakhet med humor och värme? På sikt hoppas vi på en positiv socialisering, så att tjugofemöringen till slut trillat ner hos samtliga.
Hur som helst, om/när vi lyckats ändra på dessa mindre bra beteenden hos väldigt många elever kanske vi även kan lyckas med den största utmaningen av alla, nämligen: hur lyckas vi få all personal att ta hand om sin egen disk i personalrummet? Se där, en utmaning som kräver all uppfinningsrikedom som vi kan uppbåda!
Kommentarer
Skicka en kommentar