Fortsätt till huvudinnehåll

With all due respect, Mr President


Vi har ett uppehållsrum för våra EK-elever som både de och vi är mycket nöjda med. Utöver ett gäng runda bord med stolar kring där eleverna kan sitta och arbeta eller bara hänga rymmer salen även ett flertal mjuka, röda soffor med därtill hörande låga, ljusa bord. Vår önskan är att dessa föremål ska hålla - och hållas fräscha -  i många år.

I vår strävan att alla som vistas i rummet tar ett personligt ansvar för vart man gör av sina egna ben och fötter har vi satt upp en plansch på väggen:



En annan fråga, i första hand för oss lärare, är att elevernas uppehållsrum ligger vägg i vägg med vårt arbetsrum. Det finns dock en dörr emellan, och fastän vi satt upp våra scheman på dörren ligger det nära till för en del elever att ändå knacka på när de vill söka upp en lärare, utan att först kolla om läraren ifråga har lektion. Det kan bli mycket spring på en dag, där man ändå bara får hänvisa till schemat som sitter framför näsan på dem. För att försöka stävja detta något har vi satt upp detta uppslag på dörren:



Jag kan inte påstå att det allmänna beteendet har förändrats radikalt hos samtliga 170 EK-elever på grund av detta. Ändå har frågan lyfts och lyfts dagligen.

En annan fråga som rör det allmänna beteendet har att göra med rökning. På vår skola är det i ärlighetens namn ett problem. Rökning är enligt lag förbjuden inom skolans område, men icke desto mindre röks det, både precis framför huvudentrén men även runt mellan de olika byggnaderna. Det kan tyckas att alla "rökning förbjuden"-skyltar inte verkar göra någon verkan alls.

Vi hoppas naturligtvis att alla personliga tillsägelser, uppmaningar och småsamtal ändå på sikt gör intryck, så att den negativa socialiseringen kan vändas. Men ut ifrån tesen att det i grunden väl knappast handlar om brist på information - jasså, får jag inte röka här, det var nytt?! - kanske vi behöver hitta nya vägar att nå fram, där vi kombinerar rakhet med humor och värme? På sikt hoppas vi på en positiv socialisering, så att tjugofemöringen till slut trillat ner hos samtliga.

Hur som helst, om/när vi lyckats ändra på dessa mindre bra beteenden hos väldigt många elever kanske vi även kan lyckas med den största utmaningen av alla, nämligen: hur lyckas vi få all personal att ta hand om sin egen disk i personalrummet? Se där, en utmaning som kräver all uppfinningsrikedom som vi kan uppbåda!






Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…