Fortsätt till huvudinnehåll

"Finns med i polisens sätt att hantera situationen"?


På tidningen ttela:s webbsida kan man idag läsa om hur polisen igår kväll ”prejade” en mc-man som befann sig på flykt. 

Detta är tidningens version
Polisen fick under kvällen syn på en mc-man som de misstänkte inte var helt nykter vid styret. Patrullen försökte få stopp på föraren på Adolf Anderssons gata, men denne försökte komma undan. 
Jakten som tog vid som varade i fyra -fem minuter in mot centrum. Där valde polisen att preja mc-mannen utanför butiken Hemmakväll.- Vi har tryckt till honom lite med bilen, säger inre befäl vid Trollhättepolisen, Mattias Hasselström.Mc-mannen välte och polisbilen fick skador på fronten av sammanstötningen.
Det verkar vara en riskfylld metod?
- Vi var tvungna att göra detta för att stoppa färden. Vi fick toucha honom lite grann där.
Är det en manöver ni är tränade för?
- Det är svårt att träna på eftersom det blir mycket skador på fordon, men det finns med i polisens sätt att hantera situationen.

Denna beskrivning av händelseförloppet är ändå redigerad. Den första versionen publicerades en timme tidigare, och när jag läste den hörde jag av mig omedelbart till reportern ifråga, Filippa Bohlin, eftersom den inte alls stämde med vad som faktiskt hände.  Min invändning var givetvis inte menad som någon kritik av tidningen, utan det bara föll sig så att jag råkade ha tillgång till ett annat perspektiv än de hade. Jag var nämligen där när det hände.   

Min beskrivning av händelseförloppet som jag skickade till Bohlin finns nedan. Även när det gäller den redigerade versionen kan jag undra över två saker: 1) finns verkligen polisens sätt att hantera situationen med i deras manual? 2) är ändå inte ”trycka till lite”, ”preja” och "toucha lite grann" något eufemistiska omskrivningar för vad som faktiskt hände? Jag kan nog tycka det. 

Så här skrev jag till tidningens redaktion: 
Hej, 
Jag läste precis er nyhetsartikel skriven av Filippa Bohlin. Eftersom min fru och jag var ögonvittnen kan jag konstatera att händelseförloppet återgivits helt felaktigt. Vi stod bara ett par meter ifrån och såg allting. 
Detta var vad som hände:
Vi klev ut från Hemmakväll på Kungsgatan och precis då kom mc-mannen körande i hög fart på cykelbanan/trottoaren. Polisbilen kom efter i mycket hög fart, även den på cykelbanan/trottoaren. Vårt tydliga intryck var att de precis rundat hörnet och alltså kom ifrån Edsgatan [= gågatan, red.]. Fem meter ifrån oss rammade polisbilen medvetet mc-mannen varvid hän välte, tappade hjälmen och skorna. Ena polisen hoppade ur bilen och slängde sig på mannen och strax efter kom den andra polisen honom till hjälp. Även en civilklädd kvinna hjälpte till genom att vika underbenen på mc-mannen som nu låg på magen. Polisen satte handfängsel på honom.  Polisbilen fick krossat ena strålkastaren och kofångaren förstördes.  
Det var en något omvälvande upplevelse för oss, eftersom polisens agerande var mycket brutalt. De hade lätt kunnat köra över mannen, ifall han hade ramlat lite annorlunda. Med tanke på vilka stora risker poliserna tog  med sitt agerande - för såväl mc-mannen som allmänheten - tänkte vi att mc-mannen måste ha gjort sig skyldig till något fruktansvärt. Hur det än är med den saken konstaterar jag som sagt att er rapportering som ni antagligen fått från polisen själva inte stämmer på långa vägar. Detta var mer dramatiskt än James Bond-filmen som vi var på väg till. 
Med vänlig hälsning, 
Henrik Birkebo

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …