Fortsätt till huvudinnehåll

Om ords valör och borttappade skämt i Möss och människor


Översättare av skönlitterära verk ställs typiskt inför klassiska dilemman då ords och uttrycks denotativa innebörd ställs mot dess konnotativa sådana. Ska man översätta ord för ord, eller ska man tillämpa ett mer pragmatiskt förhållningssätt där fokus ligger på att uppnå samma verkan i målspråket som författaren ursprungligen eftersträvade i sin text? Inte bara ordvitsar kan som bekant vara nästintill omöjliga att fånga på det nya språket men även generellt ords valör och signalvärde.

I en ekonometta läser vi just nu Möss och människor och idag ägnade vi en stund åt att studera hur den översatts till svenska från John Steinbecks engelska förlaga. Signifikativt för dialogerna är givetvis deras talspråklighet och här har översättaren Sven Bartel ställts inför ett gäng delikata problem. Frågan är huruvida han lyckats? Jämför exempelvis följande två texter:



Som vi noterade tillsammans på lektionen låter Steinbeck i sin strävan att uppnå autenticitet sina karaktärer använda mycket slang samt ett och annat kraftuttryck. De talar givetvis grammatiskt inkorrekt, så som man kan tänka sig de pratar med varandra ute på Söderns landsbygd på 30-talet: I utdragen ovan blir exempelvis 1) "Hell of a nice fella" till "Förbannat snäll pojke; 2) "The guys jus´ come" blir "De här grabbarna har just kommit", medan 3) "Glad ta meet ya" blir till kort och gott "Goddag".

Verkar dessa översättningar rimliga? Jag vet inte. Vad gäller 1) är det väl ordet "pojke" som man kan undra om det träffar helt rätt? Exempel 2) missar den bristfälliga grammatiken, och här kan jag personligen tycka att de annars frekventa försöken till kompensation genom hela boken oftast känns lite avslagna rent språkligt. Men detta är alltså ett öde som är svårt att undkomma. 3) "Goddag" kan möjligen tyckas lite korthugget, men det är hur som helst ett medvetet val som Bartel gjort, säkerligen för att uttrycka Carlsons koleriska, typiskt matter-of-fact-tillgång till livet: här slösar vi inte med orden. Hade boken översatts idag kanske ändå "tjenare" hade känts mer naturligt? Det framgår inte ur min upplaga när Bartel gjorde sin översättning.

Den mest tydliga missen - vilken också är den mest anmärkningsvärda - när man jämför just de här två texterna är ändå att Carlsons skämt helt försvinner ur den svenska texten. Man undrar just vad detta kan bero på? Ett av Lennies främsta kännetecken är bevisligen hans gigantiska kroppshydda och det är hans fysiska styrka som på flera plan tillför berättelsen dess dramatiska styrka. Ironiskt nog valde alltså ändå Steinbeck att ge honom efternamnet Small, och det är också denna felande korrelationen mellan namn och uttryck som - förmodligen i likhet med många andra före honom - Carlson omedelbart tar fasta på: ""He ain´t very small". He chuckled softly at his joke. "Ain´t small at all", he repeated".

Tillsammans ställde vi oss frågan i morse vad denna miss kan bero på. Vart tog skämtet vägen? Var det ordvitsen och ironin som var för svår? Ingen av oss hade något svar på detta, men det kanske är någon läsare av denna blogg som har det? Hör i så fall gärna av dig. Personligen var det första gången jag över huvud taget reflekterade över detta kan jag säga.

Vi fortsatte hur som helst sedan med gemensam läsning av kapitel 3. Boken är en pärla!




Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …