Fortsätt till huvudinnehåll

Nycklar till en förbättrad VFU-praxis


Åsa Morberg skriver i sin blogg på skolvarlden.se om vilka förbättringar som behöver ske angående VFU:n ("Det här behövs för att förbättra VFU:n"). UKÄ (Universitetskanslerämbetet) vill säkerställa att VFU:n som en integrerad och helt avgörande del av en lärarstudents utbildning når en hög nivå och har därför sett över hur det fungerar idag. I sin rapport kommer de enligt Moberg fram till att det inte alltid fungerar så bra idag och har nu därför gett såväl Regeringen som lärosätena och skolorna hemläxa. Hela systemet står och faller med om det finns skickliga lärare ute på skolorna som har lust och tid att agera handledare och ta sig an de lärarstuderande. Moberg menar att det idag inte finns några som garantier som helst "för att lärarstudenten hamnar hos en behörig, skicklig lärare som har tid och lust att handleda och som får arvode för sitt arbete."

Intressant nog har vi på den skola där jag arbetar alldeles nyss börjat se över - kanske till och med reformera - vårt arbete med VFU:n. Förra veckan inbjöds alla handledare av rektorerna till en sittning då vi samtalade om grundläggande saker vad gäller handledarskap: Vad är viktigt för en VFU-student, och vad är viktigt för handledare? Vilka ramar behöver vara på plats? "As a token of good faith" bjöds vi efteråt på en 3-rätters middag på skolans restaurang.

När jag samtalar med en vän till mig som är läkare om hur det fungerar inom sjukvården verkar det vara minst lika dåligt skött där som det ofta varit inom skolans värld. Bristen på tid och förutsättningar över huvud taget för de handledande läkarna förefaller frapperande - alla vet ju alla hur viktigt det är med praktiken, inte bara för den enskilde studerande utan för hela sjukvårdssystemet. Det måste utbildas läkare som är inte bara teoretiskt bevandrade utan som även genom att ta del av lärande samtal mitt i verksamheten och axla en del av arbetet vuxit in i rollen och blivit förmögna att allt mer självständigt ta sig an konkreta, praktiska fall. Precis som inom skolans värld, fast det där är en något annorlunda verksamhet.

Personligen tänker jag så här:
Ge mig 1) tid och förutsättningar; 2) ett engagerat skolledarskap och 3) cred (om jag gör det bra). Får jag det, är jag nöjd. Ja, inte bara nöjd utan till och med glad. För, som alla vet som haft en lärarkandidat vid sin sida under en tid, kan det faktiskt vara väldigt givande att ha det. Frågorna, kommentarerna, reflektionerna - allt detta kan vara väldigt utvecklande. Därtill kommer ett par extra ögon vid salskrivningen och - som det var för mig förra veckan - två extra händer då det ska vikas informationsbrev och adresslappar ska klistras på kuvert hem till 70 föräldrar.



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…