Fortsätt till huvudinnehåll

Walk the talk som rektor


Jag hörde talas om en rektor som när en förälder hade ringt och haft synpunkter på verksamheten omedelbart efter hade tagit kontakt med läraren/mentorn i fråga. Mentorn fick då veta att rektorn hade hänvisat föräldern till mentorn ifråga: "jag agerar inte över huvudet på lärarna", hade föräldern fått höra, "utan de har mitt förtroende. Är det något som verkar underligt kan man prata med dem, och de kanske kan ge ett perspektiv på det inträffade som jag ändå inte kan som rektor. Är det fortfarande något som verkar oklart kan vi prata om det tillsammans."

Rektorn frågade även läraren om det hade funnits oro och snack om detta i klassen? Men nej, det hade det inte "fast föräldern ifråga är givetvis välkommen att höra av sig för det". En tanke som föresvävade rektorn var om brevet som gått hem till alla föräldrar till barn på hela skolan med anledning av (rykten om) droglangning möjligen hade väckt en viss oro? Och så kan det ju vara. En annan konkret sak var att det hade förekommit att ett flertal lektioner ställts in nyligen därför att lärare och lärarbarn varit sjuka. Fast klassen hade ändå fått uppgifter att göra, och mentorn/läraren ifråga kunde inte göra så mycket mera åt just detta. Vikarier finns ju inte att tillgå, och strängt taget vore inte detta heller en mentorsfråga.

Både i stunden och i retrospekt tyckte läraren/mentorn ifråga att rektorn sammantaget agerade på ett klokt sätt och kände sig tacksam. Inget märkvärdigt egentligen med detta odramatiska sätt att ta sig an saker, fast så här är det ju ändå inte riktigt överallt.

Sensmoral: 
Cred till rektorer som är trygga i sin chefsroll. Människor har en tendens att växa i sådana organisationer.






Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …