Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i
svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”.
Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara
vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom
tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället
förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare
lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde
göras. Fast jag är inte säker på vad.
Eller jo, det kanske jag är ändå.
Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…
Eller jo, det kanske jag är ändå.
Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…
Kommentarer
Skicka en kommentar