Fortsätt till huvudinnehåll

Humans of MÅG


Jag hörde talas om projektet för några månader sedan och tänkte redan då att jag skulle vilja vara med en stund på en av deras lektioner. De kallar det för ”Humans of MÅG”. Förebilden är ”Humans of New York”, en etablerad företeelse som en person vid namn Brandon startade i 2010 (se deras hemsida nedan). Brandons vision var att i bild och text fånga ”vanliga” New York-bor i deras vardag. Medan några göteborgare tydligen sedermera har hakat på med "Humans of Hissingen" (dessa fyndiga göteborgare) befinner vi oss alltså nu på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. Här går det drygt tvåhundra elever på Språkintroduktionsprogrammet, av skolans sammanlagt tolvhundra, och idag ska ett gäng elever som bott i Sverige ett till två år träffa ett till antalet motsvarande gäng elever från Samhällsprogrammet. De ska intervjua varandra, och deras texter samt porträttfoton ska läggas ut på skolans hemsida: Detta är vi, så här ser våra liv ut, detta är våra drömmar.


Introduktionen är kort och kärnfull. Lärarna Thorulf Lundqvist och Daniel Gothnier blickar ut mot sin klass.  Samtliga närvarande elever är redan rudimentärt informerade när det gäller förebilden ”Humans of New York”. Thorulf och Daniel visar bilder från ”Humans of New York”:s hemsida men glider sedan hastigt vidare till att visa bilder och texter som elever lik dagens uppsättning lade upp på skolans hemsida då det för första gången begav sig för några månader sedan: 

-  Här ser ni några av eleverna från Sprint som medverkade då, bilderna på dem och deras berättelser på såväl svenska som engelska. Nu kommer även ni att delas in i grupper där ni får intervjua och ta kort på varandra. Klockan tolv är ni klara. Sedan blir det lunch.

”Sprint” är vad Språkintroduktionsprogrammet kommit att kallas på vår skola. Jag ser mig omkring. Runt kring borden sitter nu sammanlagt ett tjugotal elever och samtalar med varandra, givetvis på svenska. Eleverna med ursprung i Somalia, Syrien och Afghanistan har bott i Sverige ett till två år och går i en av de klasser som nu jobbar mot SvA-målen för åk 6. Eleverna på ”Sprint” har överlag blivit alltfler, och givet deras stora antal är den riktigt stora utmaningen för dem att få svenska kompisar som pratar svenska med dem. Alla vet att den främste nyckeln till integration är språket. Det kan tyckas bekvämt att tala sina hemspråk med sina vanliga kompisar - och rent instrumentellt behöver de inte prata svenska utanför klassrummet. Fast däri ligger också problemet. På samma gång är deras engelska ofta på samma nivå som SA-elevernas.

Efter en stund är jag tvungen att knalla vidare. Jag har andra lektioner och andra möten som väntar. Men det var alltså detta som var Humans of MÅG. Det ska bli intressant att läsa deras texter och se deras bilder på skolans hemsida, tänker jag när jag kliver vidare.

Länk till senaste Humans of MÅG. 

Länk till Humans of New York.

PS. Någon timme senare träffar jag på en av våra rektorer som också hade suttit med en stund. Enligt henne hade det bland annat kommit fram i intervjuerna att gemensamt för många av Sprint-eleverna är att ett av deras favoritämnen i skolan gärna är matematik. Se där, något för en del SA-elever att reflektera över, tycks glimten i ögat hos henne att säga.

Kommentarer

  1. Tack till Jazan som lade grunden till detta projekt under förra läsåret!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag träffade på Jazan igår, men att han lade grunden till HoM förra året var mer än jag visste om.

      Radera
  2. Nicht sprache Heimat ist sondern was gesprochen wird - Herta Müller nobelpristagare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ich verstehe nicht, Jan? Willst du erklären, bitte?

      Radera
    2. Det är inte språket som gör hembygden utan vad man talar om (eller vad som sägs o hur...) Fast ordet Heimat är lite större än hembygd. Alltså: lära sig svenska är inte nog för att"komma in i samhället".

      Radera
    3. Nä, lära sig svenska är inte nog. Det är prio ett, men sedan återstår ju lite andra detaljer (utbildning, kontaktnät,evt hjälp att bearbeta trauman, etc). Vet inte vad HM syftade på mer konkret, utöver det som gäller för varje människa, svensk som ny-svensk/evt blivande svensk? Ein bitsche philosophical (om det heter så)? 😊

      Radera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …