Fortsätt till huvudinnehåll

Humans of MÅG


Jag hörde talas om projektet för några månader sedan och tänkte redan då att jag skulle vilja vara med en stund på en av deras lektioner. De kallar det för ”Humans of MÅG”. Förebilden är ”Humans of New York”, en etablerad företeelse som en person vid namn Brandon startade i 2010 (se deras hemsida nedan). Brandons vision var att i bild och text fånga ”vanliga” New York-bor i deras vardag. Medan några göteborgare tydligen sedermera har hakat på med "Humans of Hissingen" (dessa fyndiga göteborgare) befinner vi oss alltså nu på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. Här går det drygt tvåhundra elever på Språkintroduktionsprogrammet, av skolans sammanlagt tolvhundra, och idag ska ett gäng elever som bott i Sverige ett till två år träffa ett till antalet motsvarande gäng elever från Samhällsprogrammet. De ska intervjua varandra, och deras texter samt porträttfoton ska läggas ut på skolans hemsida: Detta är vi, så här ser våra liv ut, detta är våra drömmar.


Introduktionen är kort och kärnfull. Lärarna Thorulf Lundqvist och Daniel Gothnier blickar ut mot sin klass.  Samtliga närvarande elever är redan rudimentärt informerade när det gäller förebilden ”Humans of New York”. Thorulf och Daniel visar bilder från ”Humans of New York”:s hemsida men glider sedan hastigt vidare till att visa bilder och texter som elever lik dagens uppsättning lade upp på skolans hemsida då det för första gången begav sig för några månader sedan: 

-  Här ser ni några av eleverna från Sprint som medverkade då, bilderna på dem och deras berättelser på såväl svenska som engelska. Nu kommer även ni att delas in i grupper där ni får intervjua och ta kort på varandra. Klockan tolv är ni klara. Sedan blir det lunch.

”Sprint” är vad Språkintroduktionsprogrammet kommit att kallas på vår skola. Jag ser mig omkring. Runt kring borden sitter nu sammanlagt ett tjugotal elever och samtalar med varandra, givetvis på svenska. Eleverna med ursprung i Somalia, Syrien och Afghanistan har bott i Sverige ett till två år och går i en av de klasser som nu jobbar mot SvA-målen för åk 6. Eleverna på ”Sprint” har överlag blivit alltfler, och givet deras stora antal är den riktigt stora utmaningen för dem att få svenska kompisar som pratar svenska med dem. Alla vet att den främste nyckeln till integration är språket. Det kan tyckas bekvämt att tala sina hemspråk med sina vanliga kompisar - och rent instrumentellt behöver de inte prata svenska utanför klassrummet. Fast däri ligger också problemet. På samma gång är deras engelska ofta på samma nivå som SA-elevernas.

Efter en stund är jag tvungen att knalla vidare. Jag har andra lektioner och andra möten som väntar. Men det var alltså detta som var Humans of MÅG. Det ska bli intressant att läsa deras texter och se deras bilder på skolans hemsida, tänker jag när jag kliver vidare.

Länk till senaste Humans of MÅG. 

Länk till Humans of New York.

PS. Någon timme senare träffar jag på en av våra rektorer som också hade suttit med en stund. Enligt henne hade det bland annat kommit fram i intervjuerna att gemensamt för många av Sprint-eleverna är att ett av deras favoritämnen i skolan gärna är matematik. Se där, något för en del SA-elever att reflektera över, tycks glimten i ögat hos henne att säga.

Kommentarer

  1. Tack till Jazan som lade grunden till detta projekt under förra läsåret!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag träffade på Jazan igår, men att han lade grunden till HoM förra året var mer än jag visste om.

      Radera
  2. Nicht sprache Heimat ist sondern was gesprochen wird - Herta Müller nobelpristagare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ich verstehe nicht, Jan? Willst du erklären, bitte?

      Radera
    2. Det är inte språket som gör hembygden utan vad man talar om (eller vad som sägs o hur...) Fast ordet Heimat är lite större än hembygd. Alltså: lära sig svenska är inte nog för att"komma in i samhället".

      Radera
    3. Nä, lära sig svenska är inte nog. Det är prio ett, men sedan återstår ju lite andra detaljer (utbildning, kontaktnät,evt hjälp att bearbeta trauman, etc). Vet inte vad HM syftade på mer konkret, utöver det som gäller för varje människa, svensk som ny-svensk/evt blivande svensk? Ein bitsche philosophical (om det heter så)? 😊

      Radera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…