Fortsätt till huvudinnehåll

Dygder och synder i vår tid


I två åk 2:or på gymnasiet har vi ägnat ett antal veckor åt att läsa, samtala och skriva om antiken och medeltiden. Vi har studerat Homeros´ fasta epitet, Aristofanes´ tes angående människans ursprung och kärlekens väsen, Walter Ongs studier av skillnader mellan talspråkliga och skriftspråkliga kulturer, Dantes skildring av de olika graderna i helvetet, Boccaccios Decamerone, den omedelbart tillämpbara lagtexten ifrån Ä.Västgötalagen samt - inte minst - hela Gunnlaug Ormstungas saga (uttalas /Gunlöj/ lärde jag mig av en isländsk elev för några år sedan).

Fast sedan fick det vara färdigläst - och absolut inte någon slutskrivning till dessa epoker. Parallellt med dessa studier har nämligen eleverna haft uppsatsskrivning, och med drygt femtio elever får man liksom behärska sig när det gäller att ta in ytterligare texter som ska bedömas. Istället tänkte jag högt tillsammans med eleverna att det borde gå att ännu tydligare knyta an till tankar och trender i vår egen tid, och att låta dem redovisa dessa sina analyser och reflektioner i formen av ett tal.

Så ett tal är vad eleverna kommer att hålla, med start vecka 14. Idag talade vi på lektionstid om konsten att hålla ett tal, och i fokus var då själva framförandet: ögonkontakt, kroppshållning och gester, röststyrka, pausering, artikulation, språket, manus, taltempo.

----------
Instruktionen ser ut så här:

Det goda livet - det hållbara samhället
Satsning på banbrytande forskning och allmän upplysning i kombination med idén om demokrati, hur kan det gå fel? Ja, det tål att tänkas på – för det går ju inte bra för oss hela tiden, eller?

Redan i antiken och under hela medeltiden ägnade filosofer, tänkare, teologer mycket tid och kraft åt att utarbeta kataloger över mänskliga egenskaper, goda som dåliga (dygder som synder). I fokus var individens eget ve och väl men även hela samhället. Hur vi tänker, talar och agerar formar vår gemensamma framtid  - i det lilla som i det stora.

Vilka personliga egenskaper skulle du särskilt slå ett slag för i vår tid? Vilka synder skulle du särskilt varna för? Knyt an till en eller flera av de bifogade texterna (se länkar nedan) och förklara hur du tänker. Förklara, ge konkreta exempel, argumentera. Tala 3-5 minuter.

Förslag på konkreta samhällsområden att ta upp (där talet om värderingar och mänskliga egenskaper är viktiga):
  •         Skolan
  •         Familjen
  •         Arbetslivet
  •         Media
  •         Underhållning
  •         Sportarenan
  •         Övriga relationer
  •         Näringslivet
  •         Annat  

Källor:
Svend Brinkmann: "Sluta ändra på dig"



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…