Fortsätt till huvudinnehåll

Dygder och synder i vår tid


I två åk 2:or på gymnasiet har vi ägnat ett antal veckor åt att läsa, samtala och skriva om antiken och medeltiden. Vi har studerat Homeros´ fasta epitet, Aristofanes´ tes angående människans ursprung och kärlekens väsen, Walter Ongs studier av skillnader mellan talspråkliga och skriftspråkliga kulturer, Dantes skildring av de olika graderna i helvetet, Boccaccios Decamerone, den omedelbart tillämpbara lagtexten ifrån Ä.Västgötalagen samt - inte minst - hela Gunnlaug Ormstungas saga (uttalas /Gunlöj/ lärde jag mig av en isländsk elev för några år sedan).

Fast sedan fick det vara färdigläst - och absolut inte någon slutskrivning till dessa epoker. Parallellt med dessa studier har nämligen eleverna haft uppsatsskrivning, och med drygt femtio elever får man liksom behärska sig när det gäller att ta in ytterligare texter som ska bedömas. Istället tänkte jag högt tillsammans med eleverna att det borde gå att ännu tydligare knyta an till tankar och trender i vår egen tid, och att låta dem redovisa dessa sina analyser och reflektioner i formen av ett tal.

Så ett tal är vad eleverna kommer att hålla, med start vecka 14. Idag talade vi på lektionstid om konsten att hålla ett tal, och i fokus var då själva framförandet: ögonkontakt, kroppshållning och gester, röststyrka, pausering, artikulation, språket, manus, taltempo.

----------
Instruktionen ser ut så här:

Det goda livet - det hållbara samhället
Satsning på banbrytande forskning och allmän upplysning i kombination med idén om demokrati, hur kan det gå fel? Ja, det tål att tänkas på – för det går ju inte bra för oss hela tiden, eller?

Redan i antiken och under hela medeltiden ägnade filosofer, tänkare, teologer mycket tid och kraft åt att utarbeta kataloger över mänskliga egenskaper, goda som dåliga (dygder som synder). I fokus var individens eget ve och väl men även hela samhället. Hur vi tänker, talar och agerar formar vår gemensamma framtid  - i det lilla som i det stora.

Vilka personliga egenskaper skulle du särskilt slå ett slag för i vår tid? Vilka synder skulle du särskilt varna för? Knyt an till en eller flera av de bifogade texterna (se länkar nedan) och förklara hur du tänker. Förklara, ge konkreta exempel, argumentera. Tala 3-5 minuter.

Förslag på konkreta samhällsområden att ta upp (där talet om värderingar och mänskliga egenskaper är viktiga):
  •         Skolan
  •         Familjen
  •         Arbetslivet
  •         Media
  •         Underhållning
  •         Sportarenan
  •         Övriga relationer
  •         Näringslivet
  •         Annat  

Källor:
Svend Brinkmann: "Sluta ändra på dig"



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…