Fortsätt till huvudinnehåll

Dygder och synder i vår tid


I två åk 2:or på gymnasiet har vi ägnat ett antal veckor åt att läsa, samtala och skriva om antiken och medeltiden. Vi har studerat Homeros´ fasta epitet, Aristofanes´ tes angående människans ursprung och kärlekens väsen, Walter Ongs studier av skillnader mellan talspråkliga och skriftspråkliga kulturer, Dantes skildring av de olika graderna i helvetet, Boccaccios Decamerone, den omedelbart tillämpbara lagtexten ifrån Ä.Västgötalagen samt - inte minst - hela Gunnlaug Ormstungas saga (uttalas /Gunlöj/ lärde jag mig av en isländsk elev för några år sedan).

Fast sedan fick det vara färdigläst - och absolut inte någon slutskrivning till dessa epoker. Parallellt med dessa studier har nämligen eleverna haft uppsatsskrivning, och med drygt femtio elever får man liksom behärska sig när det gäller att ta in ytterligare texter som ska bedömas. Istället tänkte jag högt tillsammans med eleverna att det borde gå att ännu tydligare knyta an till tankar och trender i vår egen tid, och att låta dem redovisa dessa sina analyser och reflektioner i formen av ett tal.

Så ett tal är vad eleverna kommer att hålla, med start vecka 14. Idag talade vi på lektionstid om konsten att hålla ett tal, och i fokus var då själva framförandet: ögonkontakt, kroppshållning och gester, röststyrka, pausering, artikulation, språket, manus, taltempo.

----------
Instruktionen ser ut så här:

Det goda livet - det hållbara samhället
Satsning på banbrytande forskning och allmän upplysning i kombination med idén om demokrati, hur kan det gå fel? Ja, det tål att tänkas på – för det går ju inte bra för oss hela tiden, eller?

Redan i antiken och under hela medeltiden ägnade filosofer, tänkare, teologer mycket tid och kraft åt att utarbeta kataloger över mänskliga egenskaper, goda som dåliga (dygder som synder). I fokus var individens eget ve och väl men även hela samhället. Hur vi tänker, talar och agerar formar vår gemensamma framtid  - i det lilla som i det stora.

Vilka personliga egenskaper skulle du särskilt slå ett slag för i vår tid? Vilka synder skulle du särskilt varna för? Knyt an till en eller flera av de bifogade texterna (se länkar nedan) och förklara hur du tänker. Förklara, ge konkreta exempel, argumentera. Tala 3-5 minuter.

Förslag på konkreta samhällsområden att ta upp (där talet om värderingar och mänskliga egenskaper är viktiga):
  •         Skolan
  •         Familjen
  •         Arbetslivet
  •         Media
  •         Underhållning
  •         Sportarenan
  •         Övriga relationer
  •         Näringslivet
  •         Annat  

Källor:
Svend Brinkmann: "Sluta ändra på dig"



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …