Fortsätt till huvudinnehåll

En dansk viskombo i världsklass


Just idag påmindes jag av en av våra rektorer om en dansk visskatt som jag inte tänkt på på mycket länge. Varande redan helt såld på danska tv-serier - exempelvis "Matador" och "Forbrydelsen" ("Brottet") - lyste hennes ögon när hon berättade att hennes nya förälskelse nu heter "Svantes lyckliga dag". Bakom denna genialiska sång står radarparet, diktaren Benny Andersen och sångaren Poul Dissing.

Född och uppvuxen i Danmark minns jag mestadels hur vi som barn och tonåringar lite grann raljerade med Poul Dissings säregna röst. Det var först långt senare jag insåg vilken konstnär han är. Det samma gäller ordkonstnären Benny Andersen. Det var först då jag för några år sedan fick låna en större diktsamling av honom som jag häpnade över vilket format han besitter. - Snacka om att vara sist på bollen.

Den här sången är det mest kända exemplet på Benny Andersens och Poul Dissings samarbete:




Svantes lykkelige dag
Se hvilken morgenstund
Solen er rød og rund
Nina er gået i bad
og jeg spiser ostemad

Livet er ikke det værste man har
Og om lidt er kaffen klar

Blomsterne blomstrer op
Der går en edderkop
Fuglene flyver i flok
Når de er mange nok

Lykken er ikke det værste man har
Og om lidt er kaffen klar

Græsset er grønt og vådt
Bierne de har det godt
Lungerne fråser i luft
Ah hvilken snerle duft

Glæden er ikke det værste man har
Og om lidt er kaffen klar

Sang under brusebad
Hun må vist være glad
Himlen er temmelig blå
Og det kan jeg godt forstå

Lykken er ikke det værste man har
Og om lidt er kaffen klar

Nu kommer Nina ud
Nøgen med fugtig hud
Hun kysser mig kærligt og går
Hen for at red sit hår

Livet er ikke det værste man har
Og om lidt er kaffen klar 

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…