Fortsätt till huvudinnehåll

Magiska stunder in English!


Plötsligt händer det, inte bara en gång utan flera gånger. Eleverna från Ekonomiprogrammet ska samtala med varandra på engelska i grupper, och jag sitter med och lyssnar. Fyra elevsamtal på engelska:

  1. Grabbarna har bestämt sig för att samtala om hur musiken kan påverka våra hjärnor. Efter 29 minuter konstaterar jag upprymt att jag fått lyssna till ett initierat, intellektuellt samtal om klassisk musik (inte minst Mozarts Requiem), olika  sorters house music, rap music (just nu delar av den brittiska varianten) och popmusik (bland annat Cold Play). Inte hade jag någon aning om att de befann sig på den nivån i sina tankar!
  2. Pojkarna pratar om fotbollsfankultur, resonerar och diskuterar engagerat var gränserna går för dess olika uttryck. Välkammade och snälla, på samma gång inbitna fans som känner av och bejakar aggressionerna och hatet gentemot "fienden". Jag lyssnar, fascinerad och - måste jag erkänna - förvånad. 
  3. Tjejerna kommer inte riktigt upp i varv med sin engelska. Men sedan kryper det fram: "Förra året var Jake Simmons från Bruce Springsteens E-Streetband hemma hos oss och spelade i vårt vardagsrum - och året dessförinnan var min mamma på konsert med Bruce Springsteen i Irland där hon var uppe på scenen och dansade med the Boss (någon puss blev det tydligen också)". Häpen och glad (därför att jag hör hur den här tjejen sakteligen kommer upp i varv) slår det mig att jag läste om detta i vår lokaltidning när det var en riktig nyhet (och hittar länken här). 
  4. De fyra killarna har bestämt sig för att utifrån olika perspektiv samtala om jämställdhet och könsroller. De var först oroliga för om det verkligen skulle gå att få ihop detta, men 39 minuter senare har samtalet pågått oavbrutet, reflekterande, resonerande, prövande olika positioner. Jag kastar in en fråga på slutet därför att jag är nyfiken på hur de upplever att vi som lärare på vår skola bemöter dem, tjejer som killar (de har innan hunnit berätta att det i de tidigare skolåren kunde låta väldigt olika när exempelvis en kille eller en tjej var försenad på morgonen: vasst versus vänt). Personligen bekräftas jag i min självbild att när jag lackar ur gör jag ingen skillnad på pojkar och flickor. Alltid något.
I sina bästa stunder är läraryrket magiskt, indeed!

Läs även: Rapport från fronten!

Kommentarer